Från mörker till hopp

I praktiskt taget varje nyhetssändning i radio och teve under de senaste åren har det dödliga, gängrelaterade våldet skapat uppgivenhet, sorg och otrygghet. Sverige har gått från en trygg nation för att hamna i topp i statistiken över gängrelaterade skjutningar, inte sällan med dödlig utgång. Trots intensiva insatser, höjda straff och starkt ökad polisnärvaro i utsatta bostadsområden har inte antalet skjutningar minskat. Drivkraften till det ökade våldet är ofta uppgörelser om narkotikaaffärer, där makt och stora ekonomiska förtjänster hägrar.

Under senare år har stigande dödstal från dessa gängkonflikter skakat om Sverige. Oskyldiga har också skadats eller dödats. Även mycket unga har hänsynslöst utnyttjats av kriminella ligor eftersom straffen är så mycket lägre för omyndiga. Med löften om status och materiellt överflöd rekryteras de av känslokalla äldre kriminella.

Alla möjliga metoder har prövats för att stävja våldet men tyvärr med alltför lite framgång. Satsningen i Malmö och andra svenska storstäder under benämningen ”Sluta skjut” sågs först som ett hoppfullt redskap. Men forskare har ifrågasatt dess resultat. Företrädare för metoden pekar på att framgång sker först när det finns en bred samverkan mellan polis, socialtjänst, domstolar, skola och civilsamhället. Relationer behöver byggas så att kriminellt utsatta unga ser vägar ut ur våld och in i trygga, meningsfulla gemenskaper som bland annat kyrkor och föreningsliv kan erbjuda. Det kan ske om ett samhälle återupprättar gångna decenniers värdegemenskap av sanning, tillit och trygghet.

Svenska politiker har satt hög tilltro till fler poliser och skärpta straff. Men talet om hårdare straff har också börjat ifrågasättas. För att dessa insatser ska lyckas måste det erbjudas rehabilitering till ett annat, tryggare liv på andra sidan fängelsemurarna. Det finns goda exempel i Sverige och andra länder där tidiga, förebyggande insatser och goda förebilder efter fängelsetiden kan bryta våldsspiralen. Men det förebyggande arbetet och rehabilitering från våld måste få resurser, inte bara vara vackra ord.

Att i fängelset och efter frigivning få möta en person som med sitt liv kan visa på ett annat sätt att leva är betydelsefullt. Professorn i kriminologi, Jerzy Sarnecki, som bland annat samverkat med biståndsorganisationen Ankarstiftelsen, säger i olika sammanhang att bland annat frälsningen, som kristen tro förmedlar, kan ha stor betydelse för att en människa ska kunna bryta med kriminalitet. Sarnecki har bland annat skickat forskarstudenter till Colombia för att följa svenska Ankarstiftelsens rehabiliteringsprogram mot kriminalitet. Detta arbete har under ett antal år visat på 10 000-tals omvändelser till kristen tro, som ett verksamt redskap att vända våldsutvecklingen.

Också i Sverige kan vi se frön till liknande resultat. Kyrkors arbete med människors omvändelse från mörker och våld har väckt hopp. Den förre hiphopartisten Sebastian Stakset fick uppleva en dramatisk brytning med sitt gamla kriminella liv. Nu möter han fängslade och talar utifrån egen erfarenhet om förlåtelse och hopp. Även en film om hans liv kommer att spegla denna livsförvandling.

Nyligen arrangerade kyrkorna i våldsdrabbade Eskilstuna en helg tillsammans med Stakset i en sportarena där omkring 100 unga bejakade en längtan till ett annat liv.

Vi behöver hitta många olika dokumenterade goda erfarenheter där våldet och hatet har spelat ut sin roll. Det finns sådana hoppfulla insatser, som motvikt till brutalt dödande i svenska kommuner. 

Hemmets Vän 9 februari 2023

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare