Så ska EU möta konkurrensen från USA

Sverige balanserar i mitten när EU-länderna ropar på olika svar för att möta konkurrensen från USA. Oenigheten är fortsatt stor om nyttan med nya stöd och subventioner.

På onsdagen riktades världsekonomins blickar mot Bryssel när EU-kommissionen presenterade sina kommande konkurrensplaner. I vad som formellt kallas för kommissionens ”inspel” till nästa EU-toppmöte, den 9-10 februari, skulle detaljerna ges om hur man vill hantera konsekvenserna av det gigantiska stödpaketet IRA som USA:s president Joe Biden fick igenom i höstas.

IRA är en förkortning för engelskans Inflation Reduction Act (inflationsminskningslagen) men har allt oftare på såväl engelska som tyska och franska börjat uttalas som ett ord – Ira – för att inte blandas ihop med de våldsamma irländska nationalisterna i det gamla IRA.

Paketet har hyllats för sitt sätt att stötta den gröna omställningen, men har också väckt stor oro inom EU för att amerikanska subventioner ska snedvrida konkurrensen och locka europeiska företag att utvandra över Atlanten i stället.

– Alla medlemsstater är eniga om två saker: det är bra att USA tar sig an klimatutmaningen på ett annat sätt än tidigare. Det andra är att det finns en del protektionistiska inslag i det här som inte är bra, helt enkelt, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) i en TT-intervju inne på Sveriges EU-representation i Bryssel.

Som ordförandeland i EU:s ministerråd under våren spelar Sverige en tung roll för att få EU-länderna att dra åt samma håll när det gäller EU:s motdrag.

Regler och stöd

Kommissionsordförande Ursula von der Leyen harde redan i förväg skvallrat lite om vad som är på gång. I ett tal i Davos den 17 januari utlovade hon en plan för utsläppsfri industri för att ”göra Europa till den gröna teknikens och industriella innovationens hemort”.

Planen står på fyra ben: enklare tillståndsregler för grön teknik, utbildning för att få kompetent personal, mer internationell handel samt subventioner och uppluckrade statsstödsregler.

Det sistnämnda är den stora stridsfrågan. Enklare statsstöd kan snedvrida konkurrensen internt i EU då stora rika länder kan ge mer stöd åt sina företag. En lösning kan vara mer pengar centralt från EU – vilket långt ifrån alla är förtjusta i.

– Karl Marx på steroider, ska Nederländernas EU-ambassadör Robert de Groot ha sagt om tanken på gemensamma EU-lån för att stötta industrin, enligt uppgifter till nyhetssajten Politico Europe.

Läs mer i Hemmets Vän nr 5 – 2023.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer