Svårtolkad bild av kriget

Sanningen är gisslan i de flesta krig och storkonflikter. Det finns egentligen inga vinnare som inte fått betala ett oerhört högt pris. Det bekräftar historien, även om alla inblandade parter försöker framställa det på annat sätt.

Det gäller även det oerhört brutala kriget mellan Ryssland och Ukraina. Rysslands president Putin har sedan februari 2022 försökt beskriva kriget som en ”nödvändig operation” för att skydda ryssar i östra Ukraina.

När den ryska militärledningen tvingats mobilisera även outbildade ryska medborgare har både ryssar och västvärlden fått en helt annan bild av kriget än den officiella ryska propagandan framställt.

Källor till Hemmets Vän visar en mycket mer komplicerad bild av reaktionerna på kriget både i Ryssland och Ukraina.

Det finns ett växande motstånd i samhället, men även inom de ryska och ukrainska kyrkorna, som har många aktiva medlemmar. Nu blir enskilda medborgare och också kyrkoledare i Ryssland och även i Ukraina gisslan för den ryska statsapparaten. Är man beredd att betala med sitt liv för att offentligt ge en avvikande bild än den officiella?

Från en frihetsposition i västvärlden kan tonläget i kritiken mot Putin, men också ryska medborgare, vara högt. Men det finns ingen verklig utväg, om man inte vill offra sitt liv blir det mycket mer komplicerat att vara kritisk.

Rapporter även från ortodoxa och evangeliska kyrkor visar att man inte tycker lika om kriget. Den ryska ortodoxa kyrkans högsta ledare, patriarken Kirill i Moskva, har sedan 2009 haft en svår balansgång. Efter en tid med större frihet för ryska ortodoxa kyrkan har Rysslands president alltmer utnyttjat kyrkan för sina politiska syften. Sedan Rysslands invasion av Ukraina har kanske västmedborgare förvånats över att patriarken uttalat stöd för kriget och uppfattats mer eller mindre som en megafon för Putin.

Rysk-ortodoxa kyrkan under Moskvapatriarkatet har många miljoner medlemmar och har kommit att starkt förknippas med rysk kultur och historia. Efter kommunismens fall upplevde kyrkan en renässans och återfick mycket av statusen som rysk statskyrka, vilken hade gått förlorad under Sovjettiden.

Under Putins första tid vid makten från början av 2000-talet gav han sken av att vara ganska aktiv i kyrkan. Med åren har det blivit uppenbart att han ville utnyttja ortodoxa kyrkan och dess ledning för sina politiska syften. Den ortodoxa kyrkans ledning i Moskva och kanske på andra orter blev köpta av Putin, bland annat genom dyrbara materiella gåvor, som även svenska medier skrivit om.

Men situationen är mycket mer komplicerad än vad vi i västvärlden ibland förstått. Vart vänder man sig som kyrkoledning och enskild medborgare om man inte har tillgång till alternativa nyhetskällor eller möjlighet att framföra kritik mot statsapparaten?

2014, när Ryssland annekterade Krimhalvön och även de östliga ukrainska provinserna Luhansk och Donetsk, vägrade först patriarken Kirill att ge sin välsignelse till operationen. Under det ryska anfallskriget mot Ukraina från februari 2022 har han gett sken av en annan ståndpunkt. Men vilka valmöjligheter han egentligen haft vet vi mycket lite om.

Både Ukrainas politiska ledning och många medborgare kämpar en hård kamp för frihet och självständighet gentemot Ryssland. På olika sätt har landet visat en beundransvärd djärvhet i denna kamp. En del ukrainska ledare tror att kriget kan vara över till sommaren. Låt oss hoppas att det besannas. När freden är en verklighet börjar ett gigantiskt återuppbyggnadsarbete av ett land som till stora delar smulats sönder av en grym diktaturgranne.

Hemmets Vän 26 januari 2023

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare