Då ökar risken för antisemitism

– Det värsta som kan hända är att vi vet för lite om Förintelsen. Ju mindre vi vet, desto större risk för att problemen med antisemitism ökar, säger Willy Silberstein, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA).

Imorgon, fredag den 27 januari, är det 78 år sedan det nazistiska koncentrationslägret Auschwitz befriades. Det är också 101 år sedan pamfletten Sions vises protokoll avslöjades som en förfalskning framtagen i syfte att elda på de dåvarande antisemitiska strömningarna och de antijudiska pogromer som samtidigt pågick i Ryssland. Det är också 676 år sedan digerdöden kom till Europa och judarna beskylldes för att sprida pesten.

Men när Willy Silberstein, ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA), talar om antisemitism idag stryker han under hur viktigt det är att lära sig om dess konsekvenser redan i skolan.

– Man måste lära sig om Förintelsen så man lär sig hur illa det kan gå om det får gå väldigt långt, säger han.

– I och med att frågor om antisemitism fått större uppmärksamhet under senare år har också kunskapsnivån blivit bättre. Forum för levande historia gjorde för ett par år sedan en attitydundersökning som visade att det idag är lite mindre fördomar mot judar än tidigare, det är något bättre. Inga stora förändringar, men ändå en viss ljusning.

Möter hundratals elever

Strax före jul kom beskedet att regeringen stoppade statsbidragen till SKMA:s utbildningsprojekt kring hågkomstresor till exempelvis Auschwitz-Birkenau och andra av Förintelsens minnesplatser. Något som väckte kritik, och snart förklarade kulturminister Parisa Liljestrand att man skulle fortsätta stödja projektet.

– Det var tack vare den debatt som uppstod som beslutet ändrades, så regeringen har nu lovat att vi ska få fortsätta, säger en lättad Willy Silberstein.

– Vi möter kanske 300, 400 elever per år på de här resorna. Men vi arrangerar inte bara resor för elever utan också för lärare. Det är viktigt, många lärare vill undervisa om Förintelsen men de kan för lite för att tala om det. Då är det bra att vi kan hjälpa dem med det.

– Hågkomstprojektet handlar samtidigt absolut inte bara om resor, utan vi har exempelvis också föreläsningar runt antisemitism, runt rasism och så vidare, fortsätter han.

Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, bildades 1983. Initiativet skedde mot bakgrund av den våg av antisemitism som kom till uttryck i början av 1980-talet. Under 1990-talet blev de antisemitiska strömningarna allt tydligare, inte minst genom högerextrema grupper som växte fram. Som statsminister tog Göran Persson initiativ till en faktabok om Förintelsen, Om detta må ni berätta, som publicerades första gången 1998 och hittills har tryckts i mer än 1,6 miljoner exemplar. SKMA var också med när Forum för Levande Historia skapades 2003.

Hur ser det ut idag – har kunskapsläget förändrats något?

– Medvetenheten om antisemitismen har ökat i Sverige. Göran Persson påverkade det starkt genom sin konferens om Förintelsen för ett antal år sedan, svarar Willy Silberstein.

– Men problemen med antisemitism finns där fortfarande. Det är ett brett spektrum av yttringar som vi ser. I skolan ser vi att elever särbehandlar andra elever av judisk härkomst. Det förekommer skämt och klotter i skolorna som är klart antisemitiska. Det kan exempelvis handla om heilande och skämt om Hitler, gliringar och nedsättande kommentarer om judar och liknande, säger han med hänvisning till en rapport om antisemitism i Stockholms skolor som kom strax före jul från Malmö Universitet.

– Även i den politiska debatten ser man en sammanblandning av antisemitiska uttryck och kritik av Israel. Att kritisera Israel måste vara legitimt, men ibland blir också den kritiken ett uttryck för antisemitism. När det är krig i Mellanöstern gör man ibland svenska judar ansvariga för israelisk politik. Det är helt absurt – jag har som svensk medborgare inget att göra med de beslut som Israel som nation fattar, fortsätter Willy Silberstein.

Läs mer i Hemmets Vän nr 4 – 2023.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer