Full demokrati i bara 14 procent av länderna

Sex frågor om demokrati.

I Sverige har vi haft parlamentarism sedan 1917. Dessutom: förra året firade riksdagen den svenska demokratins 100 år. Alltså rösträtt för alla.

När världens länder rankas efter begreppet demokrati så hamnar alltid de nordiska länderna i topp.

Vi tar för givet att demokrati ska råda. Men så är det inte alls i stora delar av världen. Dessvärre har de flesta varken parlamentarism eller demokrati.

Före både parlamentarismen och demokratin fördes en lång kamp just för att uppnå dessa. Historiskt sett var det mest en enväldig kung, kejsare, tsar, emir eller annan furste som satt på makten.

Från 1870 till 1914 formades vårt nuvarande moderna partiväsende, vilket efter hand mynnade ut i ett parlamentariskt styrt land.

Vad står svensk parlamentarism för?

Vårt land är en konstitutionell monarki där den politiska makten ligger hos det folkvalda parlament. Alltså riksdagen.

Så har det varit sedan 1917. Vi har alltså haft parlamentarism i någorlunda modern form i landet i 105 år.

Men märklig nog så grundlagsfästes det här först i 1974 års regeringsform, den som föregicks av den uppmärksammade politiska Torekov-överenskommelsen som slutade med att kungen/regenten blev av med den politiska makten. Monarkens roll blev då helt representativ.

Sedan när anses vi ha demokrati i landet?

Med tanke på att vi förra riksdagsåret firade demokratins 100 år så landar vi i årtalet 1921. Det är inte för inte som riksdagsledamöterna då bar märken på kavajuppslag och dräktjackor med symbolen ”Demokratin 100 år”.

Valen till de båda kamrarna 1921 var nämligen de första val där kvinnor deltog. Stort då.

I september 1921 röstades fyra kvinnor in i andra kammaren. En liberal, Elisabeth Tamm. Två socialdemokrater, Nelly Thüring och Agda Östlund. En kvinna från högern/lantmannaförbundet, Bertha Wellin.

En kvinna röstades in till första kammaren, en liberal, Kerstin Hesselgren.

I grundlagen står det att all offentlig makt ska utgå från folket. Alltså genom dess representanter i riksdagen.

Läs mer i Hemmets Vän nr 4 – 2023.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer