Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

"Tillsammans kan vi sprida hopp"

Debatt Publicerad: 2023-01-19 16:15

Har du tänkt på att ett speciellt bibelord blev utgångspunkten för missionens arbete? Då tänker jag på missionsbefallningen som finns i Matteusevangeliet 28:16-20. Bibeln innehåller ju flera andra texter som kan kallas ”missionsbefallning”. Man kan leka med tanken hur det hade sett ut i världen om man valt en annan bibeltext som utgångspunkt för missionsuppdraget?

Jag tänker på det som Jesus säger i Lukasevangeliet 4:16-23: ”Ett glädjebud för de fattiga och befrielse för de fångna.” Det är i alla fall uppenbart att kyrkan då skulle ha varit mer laddad med ett budskap om att kämpa mot orättvisor.

Fokuseringen vid ett enda bibelord tror jag leder till ett geografiskt tänkande i missionen. Och det är ingen slump att missionsprojekt ofta sammanfallit med västerlandets kolonisation av tredje världen. Men nu håller den attityden på att ersättas med insikten om att den världsvida kyrkan tillsammans delar på uppdraget att vara ett tecken på gudsriket. Mission idag handlar inte om att bygga missionsstationer. Mission handlar mer om samarbete, ömsesidighet och utbyte i den världsvida kyrkan.

Det grekiska ordet för kyrka är ekklesia som betyder ”en utkallad grupp”. Att vara kyrka är att vara utkallad i ständigt nya uppgifter och utmaningar. Därför går det inte att slå fast, ”detta är mission”. Tiderna förändras och med dem uppgifterna i missionen. En sak vet vi. Mission handlar alltid om människor. Människor som möts för att dela problem och glädjeämnen. Mission är mångfacetterad, det handlar om mänskliga rättigheter, att förkunna befrielse, att finnas på världens baksida, att arbeta för hållbar utveckling och klimat. Mission innebär alltid möten mellan människor.

Jag tänker på hur det var förr i våra församlingar; man var nära det afrikanska folket och visste vad kulturmöten betydde när resten av Sverige fortfarande till stora delar var ett homogent samhälle utan utblickar i världen. Församlingar var öppna för andra tankar, kulturer och solidaritet med andra folk. Att ta Gudsnärvaron på allvar, det är församlingens och missionens stora uppdrag.

Vi måste lära oss att se Gud i den vi möter. Vi måste förstå att Jesus finns i det nära. Gud kommer till oss. Vi har många kyrkor och organisationer att tacka genom århundraden för att vi är ett kristet land idag med kyrkor och samfund samt att vi kan bedriva mission även i vårt land och utöver vår värld. Här vill jag lyfta fram några exempel på missionerande kyrkor och personer som vi har all anledning att vara tacksamma för att de missionerade vårt land och gav en grund som vi idag kan bygga på. Tacksamheten är stor när jag också tänker in alla deras umbäranden, trakasserier och förföljelser och även landsförvisning som mötte en del av dessa missionerande människor. Naturligtvis finns det fler exempel än dessa jag här nämner.

Redan år 829–831 missionerade den katolske benediktinermunken Ansgar (801–865) vårt Sverige och planterade en församling i Birka. Detta var grunden för kristnandet av Sverige. Det innebar att Sverige var katolskt tills reformationen genomfördes via riksdagsbeslut 1527 och 1544. Örebroarna Olaus Petri (1493–1552) översatte Bibeln och lade grunden för reformationen, hans bror Laurentius Petri (1499–1573) blev den första lutherske ärkebiskopen 1531.

Den 21 september 1848 döptes fem personer i havet utanför Vallersvik och den första demokratiska församlingen bildades efter bön och nattvard, därmed var baptismen en ny kyrka i Sverige med sjömannen F O Nilsson (1809–1881) i spetsen. 1857 hölls den första årskonferensen i Stockholm och Baptistsamfundet var ett faktum. Ledare blev den tidigare prästen Anders Wiberg (1816–1887).

Svenska Missionsförbundet/ kyrkan var ett svenskt nyevangeliskt trossamfund grundat 1878 av den tidigare prästen, lektorn och riksdagsledamoten P P Waldenström (1838–1917).

Den brittiska formen av metodismen hade först kommit till Sverige i mindre skala under 1830- och 1840-talet, men den större spridningen skedde från 1860-talet genom svenska sjömän som återvände från Amerika där de anslutit sig till metodismen. Metodistiska församlingar bildades framför allt i kuststäder och Metodistkyrkan i Sverige etablerades 1868.

Att känna hopp inför framtiden borde vara en rättighet. När fattigdom, krig eller katastrofer gör världen kaotisk blir kyrkan en skyddad plats där mötet med varandra och med Jesus Kristus förvandlar. Dessa mötesplatser kan vara grunden för en väg ut ur fattigdom och skapa möjlighet att förändra och själv få styra över sitt eget liv. Tillsammans kan kyrkor och samfund sprida hopp i världen och bära Guds budskap vidare.

Sören Carlsvärd


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

"Equmeniakyrkan ska inte McDonaldiseras"
"Daniel Alms önskan om comeback är obegriplig"
Vuxnas förvirring har skapat ungas könsdysfori
Nato gör Sverige säkrare
Vakna upp: Religiös frihet i fara
I en förtroendebransch måste det råda transparens
Sverige ingen fristad för judar längre
Skapa det andliga folkhemmet
Sverige ger 283 miljoner i bistånd till Nigeria – blundar för förföljelse
Bevara integriteten i orostider


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies