"Julen blev en del av vår integration"

Julen för mig är ett tillfälle att samlas, både familj och nära vänner – en tid att få vara tillsammans med mina nära – men också att samla mina egna tankar. Det är en tid när tempot kan gå ned lite grann och då man hinner samla ihop sig och reflektera över vad som varit, kanske utvärdera sig själv, och tänka efter vad man hade kunnat göra annorlunda och framförallt vad man vill framåt.

Jag skulle nog kalla mig för en rätt så traditionell julfirare. Jularna hemma hos oss ser ganska lika ut år från år och det finns tydliga traditioner av olika slag som markerar att det är jul.

I min familj har jularna alltid varit viktiga, så var det när jag var barn men också nu då jag själv har barn. Mina föräldrar fotograferade mycket under min barndom och med den tidens kameror var det ju högtider man fotograferade. Så mina minnen från barndomen är starkt kopplade till jularna och allt som hörde till dem.

Julen har som sagt alltid haft en central plats i vår familj. Man skulle kunna säga att julen var ett sätt för oss att lära känna Sverige.

Vi kom hit i mitten av 1980-talet och det var viktigt för oss att ta del av vårt nya hemlands traditioner. Vi barn tog med oss lärdomar från skolan om de svenska högtiderna och mina föräldrar ansträngde sig för att lära sig de nya sederna och bruken. Högtiderna blev därför viktiga som integrationsredskap för oss.

Samtidigt har mina föräldrar varit noga med att också låta oss behålla vårt persiska kulturarv, därför firar vi både svenska och persiska högtider än idag. Det är något jag tycker är fint och som jag är stolt över.

Vad är det då som måste finnas där för att det ska kännas som en riktig jul för mig?

Ja, det är familjen förstås, julmaten och så en och annan julklapp till barnen. Vad som finns på julbordet är också viktigt och viktigaste av allt är skinkan, och det blir alltid mycket diskussion om hur den är tillagad, är den rätt griljerad, har den rätt färg, är den tillräckligt krispig? Det kan tyckas fånigt, men är nog så viktiga saker. Det markerar tradition, påminner om att vi delar en berättelse som vi bygger vidare på från år till år, både som familj, men också som en del av ett större samhälle och sammanhang.

Om jag skulle tipsa om en julklapp som kan uppskattas både av stora och små, så är det att göra någonting tillsammans. Ge varandra tid. Spela ett spel, ring ett samtal, läs en bok högt tillsammans, ta en fika, ägna tid åt att lyssna på varandra. Det är få saker som uppskattas så mycket som att få tid av varandra, är min erfarenhet.

Ge även dig själv lite tid! Jag ska försöka att ge mig själv en extra läsupplevelse, just nu ser jag ser fram emot att läsa boken ”Ödet och ursinnet” av Lauren Groff.

Till sist – använd julen till att också reflektera över de värden som för oss i Sverige är självklara, men som så många människor strider för att försvara på andra ställen i världen. Demokratin, rätten till självbestämmande, jämlikhet, det fria ordet. Därför vill jag rikta mina tankar lite extra till dem som har det svårt ute i världen och påminna mig själv och min familj om att vi har en gemensam skyldighet och uppgift att inte titta åt andra hållet utan visa de människor som kämpar för sin frihet att de inte står ensamma. Vi kan bära deras röster när de tvingas tystna.

Tack för att du läst mina tankar om julen och jag vill önska alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År.

Parisa Liljestrand, kulturminister

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt