Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

God Jul och Gott Nytt År!

Ledare Publicerad: 2022-12-29 10:19

På lördag är det julafton, en av årets mest uppskattade helger. Ändå pågår en utdragen diskussion om vi över huvud taget kan fira jul och andra helger, i varje fall med traditionella förtecken.

För några år sedan handlade debatten om huruvida skolor fick arrangera skolavslutning i den närliggande kyrkan eller inte. Och även om ett antal rikspolitiker var ute och förklarade att det var i sin ordning att ordna skolavslutning i kyrkor och sjunga Den blomstertid nu kommer eller Stilla natt, så ser vi med facit i hand, att allt färre skolor gör så.

Kyrkan är inte längre en samlingsplats ”mitt i byn”. Sånger och psalmer som så sent som för tjugo år sedan var älskade delar av det svenska kulturarvet, sjungs nu alltmer sällan i skolsammanhang.

Årets diskussion är en annan. Först handlade det om Luciafirande som på olika sätt skulle ”kritisera julnormen”. I stället var det viktigt med ”inkluderande, normkritiska” inslag, som att Lucia inte ska vara flicka.

En skola gick så långt för att vara just inkluderande att Luciafesten helt enkelt döptes om till Ljusfest, och alla sånger om Lucia, jul, Kristus, pepparkaksgubbar eller tomtar helt sonika ströks från programmet.

Vän av ordning undrar vad som blev kvar? Den större frågan, bakom dessa exempel, handlar om vilket land vi är och vill vara.

På 1970-talet, när invandrare började komma i större grupper till Sverige, handlade det om assimilering, att människor som kom hit skulle anpassa sig efter det svenska samhället, lära sig språket, seder och bruk.

På 1990-talet kom i stället diskussionen om mångkultur, att människor som kom hit inte behövde anpassa sig, tvärtom skulle alla bevara sin kultur, eftersom mötet mellan kulturer är berikande.

På 2020-talet ser vi nu en tredje strömning växa, med influenser från USA. Under rubriker som att vi ska vara inkluderande förväntas vi förändra delar av det svenska kulturlivet till människor som kommit hit eller till människor som på annat sätt inte känner sig hemma i det.

På 1970-talet skulle alltså invandrare anpassa sig till svenskarna. På 2020-talet ska svenskarna anpassa sig till invandrarna.

Att 20–25 procent av den svenska befolkningen idag har rötter i andra länder, världsdelar och kulturer gör att detta inte är en liten fråga, utan en av de stora samtidsfrågorna. Hur ska vi förhålla oss till varandra? En fråga där det behövs rättframma, ärliga samtal.

Varför ska vi överhuvudtaget behöva ”utmana julnormen” kan man undra – när det är en helg som är så uppskattad av så många? Kanske vore det bättre att glädjas över denna helg och den glädje som finns däri?

För den som inte vill fira jul finns det inget tvång. Det går bra att avstå. Men att förvänta sig att stora delar av den svenska befolkningen ska göra detsamma är milt sagt förmätet.

Och de stora svårigheterna Sverige kämpar med när det gäller integration och migration löser vi inte genom att döpa om Luciafesten till Ljusfesten, eller att byta namn på Julmust till Helgmust. Det krävs helt andra lösningar än så. God Jul!

Hemmets Vän 22 december 2022


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Ledare

Svårtolkad bild av kriget
Fler restriktioner kan behöva införas
Ljus i dödskuggans värld?
Snålblåst hos Centern
Hoppet växer i Ukraina
Rimligt omtag i frågan om demokrativillkor
Putins ondska måste få ett slut
En hoppets väg
Skolinspektionen behöver tänka om runt digitaliseringen
"Frihet och ansvar"


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies