Ljus i dödskuggans värld?

Tillbaka till 1750-talet har Sverige genomgått stora förändringar för befolkningen. Jordägande bönder mötte en ny verklighet när storskiftet genomfördes och många små jordbitar slogs samman till större markenheter. Samtidigt förstördes bygemenskapen. De flesta familjer blev mer isolerade från släkt och vänner.

100 år senare hotades vårt land när åkrarna inte gav tillräckligt med mat på borden. Från 1850-talet förlorade Sverige en fjärdedel av sin befolkning genom emigration, främst till Nordamerika.

Folkomflyttningen gav bättre levnadsförhållanden för många, men för andra blev drömmar svikna. De nya ländernas hägrande löften hade en baksida. ”Guldet blev till sand”, som musikalen Kristina från Duvemåla berättar.

Tekniska landvinningar som ångmaskinen, tåget och bilen ritade om kartan i många länder. Men de skapade också ny fattigdom och betydande sociala klasskillnader.

Stora grupper gjorde uppror mot förnedrande livsvillkor. Fram växte arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen. Folkskolereformen förändrade radikalt vårt land.

Fabriksägare och entreprenörer fick ekonomiska framgångar medan arbetarklassen ofta levde i misär med usla bostäder, dålig hygien och andra hotbilder.

När Sverige undslapp andra världskrigets fasor utvecklades välståndet. Hälsovård och bostäder förbättrades liksom andra levnadsvillkor.

Då jordbruket inte kunde försörja tillräckligt många och industrier växte fram som behövde arbetskraft, fick vi så småningom den så kallade flyttlasspolitiken. Staten lockade en stor del av den arbetande befolkningen till storstäderna med ekonomiska medel. 1960- och 1970-talets miljonprogramsområden skapade visserligen bostäder men gav samtidigt påtagliga sociala problem. Människor förlorade sin tidigare gemenskap med släkt och vänner när de tvingades till de större städerna där jobben fanns.

Attraktiva arbetsmöjligheter i storstäderna försvinner när det blir svårt att få tag på en bostad.

Dagens Nyheter skrev nyligen om den spirande omvända ”flyttlasspolitiken” när visserligen arbete finns men de skyhöga bostadskostnaderna blir hindret. Fler och fler söker sig till mindre orter. Där hittar många plusvärden som trivsammare och billigare boende, närhet till naturen och ofta kortare resavstånd till arbetet.

Folkomflyttningar skapar både problem och möjligheter. Men när makthungriga ledare girigt vill flytta gränser leder det till fasansfulla situationer som exempelvis i Ukraina. Putins grymma drömmar att skapa ett Storryssland har inte gått hans väg. Grannlandet Ukraina får betala med ofattbart lidande. Det påverkar på olika sätt stora delar av världsekonomin och skickar skakningar till många nationer.

Kommer de många hotbilderna att skapa frågor vad livet djupast handlar om?

Den första julen i Betlehem skapade längtan efter förändringar, när ett nyfött barn i en ladugård gav förundran, hopp och kraft. Detta hopp skar rakt igenom alla samhällsskikt, från fattiga fåraherdar till högt uppsatta internationella astronomer. Finns det utrymme i vårt inre denna stundade julhelg om hur världen kan förändras för var och en på grund av orden: …”över dem som bor i dödsskuggans land ska ljuset stråla fram.”

Hemmets Vän 15 december 2022

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare