"Fler människor och nya grupper söker vårt stöd"

En rekordhög inflation, stigande priser på bland annat mat, energi och drivmedel, och höjda boendekostnader. Det ser allt tuffare ut för många hushåll i Sverige. Hur märks det hos hjälporganisationer som exempelvis Stadsmissionen?

– Det är fler människor och nya grupper som söker vår hjälp idag, säger Catarina Dunghed, socialchef för Göteborgs Stadsmission och Sveriges Stadsmissioners nationella talesperson för fattigdomsfrågor.

– Vi på Stadsmissionen ser med oro på framtiden och läget med en ökad inflation och ökade levnadskostnader för människor, säger Catarina Dunghed, när vi talas vid på telefon. I mitten av oktober kom deras årliga fattigdomsrapport där de speglar läget i Sverige idag.

– Alla signaler pekar på att vi har ett par dystra år framför oss. Det vi ser främst är att de som haft det dåligt får det ännu sämre, de får det riktigt dåligt.

– Vi ser en oroväckande samhällsutveckling där våra offentliga myndigheter tar ett steg tillbaka. Vi tänker att det är ett paradigmskifte som är på gång. Det offentliga ska fungera som det yttersta skyddsnätet för människor som behöver hjälp, och det är också vad medborgarna tror, vi är upplärda till att tro att det finns ett offentligt skyddsnät, fortsätter hon och talar om hur de ökade kostnaderna även drabbar verksamheten som sådan inom Stadsmissionerna i Sverige: Gåvogivandet minskar samtidigt som kostnaderna för att bedriva verksamheten ökar i kombination med att hjälpbehovet ökar.

6,9 procent levde i fattigdom i Sverige 2020 enligt er rapport – hur ser det ut idag efter pandemier, energikris och inflationsökning?

– Statistiken i rapporten bygger på inkomststatistik från SCB och vi vet ännu inte hur det ser ut efter 2020. Det vi sett i våra verksamheter är att målgruppen, människor i fattigdom, har förändrats. Vi möter både nya målgrupper med nya hjälpbehov och märker att tidigare målgrupper till stor del har fått en försämrad situation. Samtidigt kan vi se att av dem som fått tillgång till det tillfälligt höjda bostadsbidraget har det gett en något bättre ekonomisk situation, svarar Catarina Dunghed.

– Vi ser att det är fler människor som faller igenom skyddsnätet som vårt svenska välfärdssystem skall fungera som. Det är fler människor och det är nya grupper som söker vår hjälp och det är många som inte får sina rättigheter tillgodosedda.

Var märks det mest – i södra eller norra Sverige? I storstäder eller mindre städer? Bland äldre eller hos barnfamiljer?

– Vi möter en fattigdomsproblematik på alla våra Stadsmissioner i Sverige men det finns också stora geografiska skillnader. Vår fattigdomsrapport innehåller statistik framtagen från SCB och visar att det kan finnas stora skillnader i den ekonomiska utsattheten mellan två grannkommuner. Vi ställer oss frågan varför det är så? Och vi undrar om det är så vårt välfärdssamhälle ska fungera, fortsätter Catarina Dunghed.

– Den senaste tiden har vi mött nya grupper av människor, människor vi inte mött i samma utsträckning tidigare. Vi ser en ökning av antalet fattigpensionärer som kommer till oss för att deras pension inte räcker till, och vi har ett ökat flöde av ensamstående mammor som inte heller får pengarna att räcka till det allra nödvändigaste, säger hon och talar även om människor som lever långvarigt på försörjningsstöd.

– Man klarar sig inte på försörjningsstöd under en längre period. Försörjningsstödet var tänkt som ett stöd för en kort tid, då när socialtjänstlagen skrevs på 1980-talet. Det skulle vara en kortvarig hjälp i en akut situation. Men nu är det personer som lever flera år på försörjningsstöd. Då räcker inte hjälpen, särskilt inte nu när exempelvis matpriserna har gått upp. Det är tufft för människor idag, mer än vad det var för bara något år sedan.

Läs mer i Hemmets Vän nr 48.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer