Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Kyrkan kan vända negativa trenden

Debatt Publicerad: 2022-11-17 16:33

Under en längre tid har vi sett en negativ utveckling i Sverige när det gäller medlemsantalet i kyrkorna. Liknande mönster med stora tapp av kyrkotillhöriga ses även bland Nordens övriga kyrkor och bland samfunden på kontinenten. År 1920 tillhörde 99 procent av befolkningen Svenska kyrkan. En del av dessa tillhörde också väckelserörelsen men hade avstått från att söka utträde ur Svenska kyrkan. Den andel som tillhör Svenska kyrkan idag har minskat till 57 procent av befolkningen. Även de traditionella väckelserörelserna har tappat medlemmar. De utgör i dag cirka 3 procent av befolkningen.

Förlusten av ett religiöst språk är en av orsakerna som leder till sekularisering, liksom vår livsstil. I en tid när klimathotet får många av oss att omvärdera tillvarons mål, när den psykiska ohälsan växer och omvärlden har blivit mer instabil kan det finnas en öppenhet för vad kristen tro kan betyda i en människas liv. Vi behöver därför ha en bättre beredskap för det samtalet, för människors, kyrkans och för Jesu skull.

Hur kunde kyrkan växa och utvecklas under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet? Efter det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för män 1911 var nästan två tredjedelar av kammarens ledamöter från nykterhetsrörelsen och en fjärdedel från frikyrkan.

Från slutet av 1840-talet framträdde baptismen som den första frikyrkorörelsen i Sverige. Kyrkliga och världsliga myndigheter betraktade baptismen som villfarande och samhällsupplösande. Domkapitlen sökte med stöd av gällande lagar och förordningar begränsa och avstyra den baptistiska rörelsen, med minimal framgång kunde man motarbeta den nya rörelsen. Man tvångsdöpte baptisternas barn, de vuxna utsattes för förhör, straff och böter och någon utvisades ur landet. Trots förföljelse fortsatte baptisterna att vittna och plantera församlingar. Väckelserörelsens framgångsfaktor var att man tog tag i samhällsproblemen, vårdade relationer, skapade tillit och förtroende samt tänkte kollektivt och inkluderande.

Jag drömmer om att denna insikt ska drabba oss och våra kyrkor igen och detta för världens, människornas och Kristi skull. När Jesus rörde sig bland människor var hans fokus alltid nu. Nu är gudsriket nära. Om framtiden kan vi inget veta, därför är det viktigt att hålla lampan brinnande, vara vaken nu.

I tider av förändring är det självklart att fundera över arv och framtid, analysera, prioritera och utvärdera. Om det inte blev som vi önskat får detta inte hindra oss från att följa Jesus dit han kallar oss. Det finns så många människor som längtar efter mening, relationer och vårt samhälle ropar efter försoning och upprättelse.

Jag tror på en kyrka som vill återfinna sin identitet i bön och bibelläsning så att evangeliet blir levande och angår oss. I kyrkan behöver vi värna mångfalden så att människor känner att de har en självklar plats och är viktiga. Alltför många brottas med frågan om de passar in, om de kan vara kvar. Vi behöver vara överens om att vi inte kan vara överens i alla frågor, och lära oss att det finns olikheter i en församling. Inte för att sanningen är relativ utan för att sanningen är större än min egen tolkning.

Församlingen är både en mänsklig skapelse och en gudomlig realitet. Denna balans av gudomlighet och mänsklighet måste värnas. Gudstjänsten blir därför ett rum där Guds mysterium och hemlighet blir närvarande. Mötet med Jesus måste vara i centrum om vi som gemenskap ska kunna vara en resurs i samhället. Jag tror på en kyrka som firar gudstjänst, bryter brödet, ber för vår värld som Gud älskar. Jag tror på en kyrka som värnar skapelsen och att kyrkan har en livsviktig roll i förmedlandet av Guds frälsning.

Församlingen ska vara en öppen gemenskap där alla får plats. Vi bär på en lång tradition av att vara en demokratisk gemenskap, där varje medlem har lika rösträtt och delar ansvaret för gemenskapens fortlevnad. För att stärka demokratin och respekten för varandra behöver vi utveckla konsensusmetoden för beslutsfattande. Vidare är det viktigt med ett tydligt och positiv ledarskap som är tjänande samt lyhört och inkluderande.

Jag menar att kyrkan idag har stora möjligheter men det krävs att vi arbetar med relationer och åter relationer. Det gäller att arbeta så att fler människor känner sig sedda och bekräftade samt inkluderade och får en tillit till kyrkan. Vi är en missionerande kyrka, det är själva grunden. Mission är inte aktivitet utan något som har med vår identitet att göra! Vi är som kyrka sända att gå ut med evangeliet om Jesus Kristus. Kommunikationen är viktig och där ingår lyssnandet. Det handlar mindre om att prata och mer om att göra. Frågan är hur vi kan lyssna in människor idag och skapa varaktiga och trovärdiga relationer?

Kyrkans uppgift är att stå upp för medmänsklighet, kärlek och rättvisa. Vi bör använda ordet barmhärtighet oftare. I en tid när det talas om lag och ordning så kan vi konstatera att absolut rättvisa är svår att skapa. Därför behövs barmhärtighet i vårt samhälle. I det diakonala arbetet kan kyrkan göra stora insatser och vara en profetisk röst i olika samhällsfrågor.

Sören Carlsvärd


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Skapa växtkraft i församlingen
Att leva på lånade resurser
Trovärdigheten vilar på enheten
Trots sänkningen fortsatt generöst bistånd i världsklass
Ge även småföretagen energirabatt
Kärnvapenhotet allt mer påtagligt
Gemensamt språk avgörande för ett modernt välfärdsland
Utmaning: Dela liv och lidande
Elförsörjning - en laddad fråga
Sluta omyndigförklara kvinnor och familjer


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies