Rimligt omtag i frågan om demokrativillkor

Den tidigare socialdemokratiska regeringen lade i augusti fram en proposition om statens stöd till trossamfunden och nya så kallade demokrativillkor. Syftet var att förhindra att statligt stöd går till våldsbejakande extremism.

Det är givetvis en viktig fråga, för skattepengar ska inte gå till verksamheter som undergräver demokratin eller främjar extremism. Tyvärr finns ett antal exempel på extremistiska organisationer som faktiskt har bedrivit sin verksamhet med olika typer av statsstöd. Det senaste har handlat om anslag till läxhjälp som i stället slussats vidare till islamistiska organisationer i Afrika.

Det är alltså en mycket viktig fråga att hantera.

Men problemet med regeringen Anderssons förslag var att i praktiken skulle barnet riskera att kastas ut med badvattnet. Det var inte proportionerligt, och har skapat oro bland ideella organisationer.

Förslaget möttes av protester från olika organisationer som Sverige kristna råd, Röda Korset, Fryshuset och Evangeliska frikyrkan, men organisationernas kritik togs inte hänsyn till.

Den centrala delen av kritiken har rört så kallad kollektiv bestraffning och handlar om att statligt stöd, enligt förslaget, inte ska utbetalas till en organisation om någon av dess företrädare uttalar sig i strid mot demokrativillkoren.

Det har förståtts som att staten systematiskt ska samla in information om vad distrikt, lokalavdelningar eller enskilda medlemmar gör eller säger, i syfte att säkerställa att organisationen inte är icke-demokratisk.

Rädslan är att få personer kommer vilja företräda ideella organisationer under dessa förutsättningar. Och lagförslaget har inte heller tydligt angett vem som enligt lagen bedöms företräda en organisation. Omfattas vaktmästare, städpersonal? Vilka ska granskas?

Självklart ska alla organisationer ha koll på sin verksamhet och de ställningstaganden som görs.

Men frågan är om politiska partier, under samma förutsättningar, skulle kunna förlora sina statliga stöd? För icke-demokratiska eller antidemokratiska uttalanden går att hitta inom många olika sammanhang.

Nu har den nye ansvarige socialministern, Jakob Forssmed, lyssnat till kritiken och konstaterar att regeringen dragit tillbaka förslaget och kommer att ta ett omtag i frågan, i dialog med representanter för ideella sektorn.

Ett välkommet och rimligt ställningstagande. Det hade varit ogörligt att driva fram en lagstiftning som mötte så kraftig kritik från de berörda.

Statligt stöd ska inte gå till extremism, och genom ett omtag finns möjlighet att få fram en bättre lagstiftning, samtidigt som ideella sektorns värnas.

Hemmets Vän 17 november 2022

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare