Trots sänkningen fortsatt generöst bistånd i världsklass

Omsorgen om våra medmänniskor är djupt rotad hos oss kristna, men också bland många vanliga sekulariserade svenskar. När någon kris uppstår i världen, nu senast det ryska anfallskriget i Ukraina, räcker hundratusentals människor ut hjälpande händer för att bidra för att hjälpa medmänniskor i nöd.

Sverige har en lång tradition av internationellt bistånd. Den enprocentnivå i förhållande till bruttonationalinkomsten BNI, som biståndet har hållit i många år, har gett vårt land ett högt internationellt anseende.

Nu har en ny regering med tre borgerliga partier tillträtt. Men fyra partier ingår i samarbetet. I Tidöavtalet presenteras ett antal samarbetsprojekt. Men Tidöavtalet innehåller bara en del av överenskommelsen avseende biståndet. I regeringsförklaringen avslöjades ytterligare några pusselbitar. När budgeten presenteras om några veckor kommer helheten att framstå tydligare.

Jag vill här sammanfatta vad som hittills kommit fram om fyrpartiöverenskommelsen, för att skapa större trygghet för såväl enskilda biståndsvänner som organisationer:

Biståndet kommer att frysas på 56 miljarder kronor under tre år, en sänkning på 1,4 miljarder kronor jämfört med i år. En ansenlig summa återstår ändå för att hjälpa de mest utsatta i vår värld. Den nya nivån blir nästa år 0,88 procent av BNI. Det överträffas bara av Luxemburg. Sverige kommer alltså att även fortsatt vara ett av världens ledande biståndsländer.

De reformer som de fyra partierna kommit överens om syftar till att förbättra träffsäkerheten och stödet till världens mest behövande. OECD-DAC har kritiserat Sverige för att ha allt för många och spretiga mål, vilket gör det svårt att överblicka. Vidare har på senare år en växande andel av biståndet slussats via stora multilaterala organisationer, vilket inkluderar så kallat multibistöd, medan en krympande andel gått via civilsamhället.

Regeringen kommer nu att snäva in antalet tematiska prioriteringar och fokusera på humanitärt stöd, fattigdomsbekämpning och hälsoinsatser för de mest utsatta; demokratibistånd till människorättsförsvarare och demokratikämpar; utökat och effektiviserat klimatbistånd samt kvinnors och flickors rättigheter och möjligheter.

Regeringen vill också förmedla en större andel av biståndet via civilsamhällesorganisationer, såsom PMU, Erikshjälpen, Act Svenska kyrkan och liknande. Genom civilsamhällesorganisationernas mindre omfattande byråkrati och lägre risk för korruption kan det i slutänden mycket väl innebära att större summor når fram till de mest utsatta.

Dessa prioriteringar är direkt hämtade från Kristdemokraternas biståndspolitiska rapport, som kom i somras.

Detsamma gäller nyheten om ett tak på 8 procent för avräkningar för flyktingmottagande i Sverige. I våras beslutade Socialdemokraterna utan förvarning att dra tillbaka 18 procent av den totala biståndsramen. För civilsamhällesorganisationerna medförde det en minskning på 38 procent. Det blir alltså inte möjligt, med den nya borgerliga regeringen.

Dessa reformer ger större tydlighet och långsiktig planerbarhet för biståndet, istället för den ryckighet som rått under Sregeringen.

Många av Kristdemokraternas viktigaste förslag kommer nu bli verklighet. Det är en stor framgång, inte minst med tanke på att två av samarbetspartierna ville sänka biståndet till 50 procent respektive 70 procent av BNI. Framför allt är det en framgång för dem runt om i världen som är i behov av bistånd för att komma ur fattigdom och förtryck.

Gudrun Brunegård, riksdagsledamot (KD), biståndspolitisk talesperson

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt