Ge även småföretagen energirabatt

Politiska processer tar ofta tid, det är i regel bra, då demokratiska beslut skall fattas på genomtänkta och hållbara grunder. Men i fallet med de skenande elpriserna och en ny regering krävs snabba och prioriterade beslut, annars riskerar många företag gå under och många anställda riskerar att bli av med sina arbeten. Att förlora sitt jobb skulle vara katastrof på katastrof för många människor som oroar sig för hur de skall klara elräkningarna i höst och vinter. Nu krävs det politiskt mod med snabba beslut som ger lägre elkostnader innan vintern kommer.

Elkostnaderna är ingen ekonomisk kris för landet. Staten får in ordentligt med pengar på krisen, dels genom det statliga affärsverket Svenska kraftnät, dels genom ökad energiskatt och slutligen moms på toppen av hela kalaset.

Svenska kraftnät tar in de så kallade flaskhalsavgifterna som ökat kolossalt de senaste åren. 2018 tog man in 1,6 miljarder, 2019 – 2,2 miljarder, 2020 – 8 miljarder, 2021 – 21,5 miljarder. För 2022 ser prognosen ut att bli mer än 90 miljarder! Överskottet ska investeras i Sveriges transmissionsnät för el, det vill säga kraftledningar genom landet.

Utöver flaskhalsavgifterna tog staten in 27 miljarder under 2021 i energiskatt på el. Prognosen för 2022 är likvärdig. På toppen av elavgift, elnätsavgift och energiskatt läggs dessutom moms som ger ytterligare cirka 65 miljarder i intäkter från svenska företag och familjers elförbrukning. Det är mer än dubbelt så mycket som året före. Om prognoserna för vintern besannas kan staten komma att dra in närmare 200 miljarder i enbart momsintäkter.

Med andra ord kan staten förfoga över 300 miljarder utöver budget från elintäkter. Det är mer än 250 miljarder mer än de senaste ”normalåren”.

Medel finns, därmed är det viktigt att snabbt återföra dessa till skattebetalarna, familjer och företag. Företagarförbundet föreslår att man istället för att förlora tid på att utreda och uppfinna en ny modell för kostnadstak, återbetalningar i form av stöd eller liknande, använder Norges modell där staten tar 90 procent av kostnaden för energi över 70 öre per kilowattimme.

Av pandemin lärde vi oss två viktiga saker: Att lugna företag och medborgare med ett besked om energistöd för att undvika att företagen stramar åt och säger upp personal. Det var regeringen relativt duktig på. Det slogs på stora trummor och lovades stora stödbelopp. Det som tyvärr därefter inte fungerade under pandemin var utbetalningar av stöd, det vill säga löften om hjälp infriades inte, eller så tog det väldig lång tid innan utlovade stödinsatser blev verklighet för företagen. Och då blev det sällan så frikostigt som utlovats, vilket minskade förtroendet för politikens löften. Det ledde till onödiga konkurser och uppsägningar som vi till varje pris måste undvika för att inte spä på den redan höga arbetslösheten.

Denna senfärdighet får inte ske nu. Ett energikostnadstak måste beslutas snabbt. Flera länder i EU har redan gjort insatser. Men det räcker inte med snabba beslut. Därefter måste beslutet verkställas och implementeras lika snabbt innan vintern är här.

Nu är det viktigt att den nya regeringen ser och förstår Sveriges jobbskapare och inte lämnar dessa att betala kalaset som i våras. Då gavs energistödet endast till hushåll. Stora industrier och serverhallar hade redan rabatt på energi i egenskap av storförbrukare. Kvar att betala stod småföretagen.

Ge små och medelstora företag samma möjlighet till energirabatt som hushållen, proportionellt viktat mot företagets storlek och energianvändning.

Mathias Rebane, näringspolitisk talesperson, Företagarförbundet

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt