Gemensamt språk avgörande för ett modernt välfärdsland
Debatt Publicerad: 2022-10-06 00:00
Sverige var fram till början av 1990-talet ett mycket homogent land. De flesta hette Johansson, Svensson, Andersson eller Karlsson. De flesta mindre eller mellanstora orter, där merparten av befolkningen bodde, såg ungefär likadana ut. Och i princip alla pratade svenska.
Mycket har förändrats sedan dess. Mer än två miljoner människor har kommit till Sverige, något som förändrat landet på många olika sätt.
De som kommer hit har flytt från krigszoner eller andra oroligheter. De kommer från olika länder och världsdelar med olika kultur, språk, historia och värderingar.
Sverige är inte längre ett homogent, enhetligt land, inte en utpräglad nationalstat, utan ett land med ett antal ganska stora grupper, nationaliteter och minoriteter.
Om du åker buss en vanlig dag i en av förorterna i mellanstora städer som Örebro, Linköping, Jönköping eller Karlstad kommer du inte bara höra svenska talas. Även arabiska, turkiska, persiska, tigrinja, ryska, ukrainska och andra stora invandrarspråk hörs.
I Sverige har vi varit måna om att människor ska kunna bevara identitet och kultur från sina hemländer. Vi erbjuder hemspråksundervisning, gratis tolkhjälp vid många myndighetskontakter och vi översätter alltmer myndighetsmaterial till allt fler språk. Dessa översättningar som erbjuds är inte bara begränsade till de nationella officiella minoritetsspråken finska, meänkieli (talas i Tornedalen), samiska, romani chib och jiddisch, vilka har större rättigheter än andra minoritetsspråk.
Det är oerhört viktigt att inkludera människor. Men samtidigt har vi i Sverige inte alls varit måna om att människor faktiskt ska lära sig svenska. I många länder finns språkkrav för att få permanent uppehållstillstånd eller medborgarskap. Det kravet finns inte i Sverige. Tvärtom så pekades liberalernas tidigare ledare Lars Leijonborg ut som rasist av socialdemokraten Morgan Johansson, när han förde frågan på tal för 15 år sedan.
Om det skulle vara rasistiskt att ställa krav på att kunna ett språk för att vara medborgare i ett land – i så fall är det många moderna demokratier som är rasistiska.
Idag har det vänt och frågan diskuteras på nytt politiskt över blockgränserna.
Vi ser att årets val har haft ett lägre valdeltagande än vid valet 2018. Det är första gången på 20 år som deltagandet sjunker. Och lägst var valdeltagandet i utanförskapsområden. Vilket kanske inte är så konstigt, för om du inte förstår svenska, hur ska du då kunna följa politiska debatter och ta ställning till vilket parti som bäst driver de ståndpunkter som är viktigast för dig? Det blir naturligtvis mycket svårt.
Länge var svenska inte det officiella språket i Sverige. Svenskan blev officiellt språk i Finland 1919, och på Åland har det sedan dess varit det enda officiella språket. Svenskan blev officiellt språk inom EU 1995. Men i Sverige blev svenska officiellt språk först 2009. Dessförinnan var alltså Sverige ett land med fem minoritetsspråk, men utan officiellt språk.
Vad kännetecknar välfungerande länder med många nationaliteter och minoriteter? En central faktor är tydlighet med vilket eller vilka språk som är de officiella och som befolkningen förväntas att behärska till vardags.
Utan begriplighet går det inte att bygga ett modernt samhälle, därför behöver svenskans ställning stärkas i Sverige. Så bygger vi en modern samhällsgemenskap.
Carl Johansson
Tyck till om artikeln
Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.
Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!
|