"Vi behöver politiker som står upp för religionsfrihet"

– Jag tror det kommer att bli tuffare för kyrkorna om vi inte står upp mot de ansträngningar som görs för att sätta bilden av kristna som ett problem snarare än en resurs, säger kristdemokratiske riksdagsledamoten Lars Adaktusson som lämnar riksdagen efter veckans riksdagsval. Tillsammans med KD-politikern Marcus Jonsson besökte han förra veckan Dalarna under tre dagar för att stötta Jonssons personvalskampanj.

”Nu summerar jag mina åtta år i riksdagen och Europaparlamentet samtidigt som jag lyfter politiska frågor som är viktiga för mig”, skriver Lars Adaktusson på Facebook inför besöken i de tre kyrkorna i Dalarna, Pingstkyrkan i Leksand, Lugnetkyrkan i Falun och Vasakyrkan i Hedemora. Men någon avskedsturné är det inte, stryker han under.

– Jag vill gärna fortsätta, jag känner starkt för att arbeta med kristen opinionsbildning i någon form. Vad det nu blir. Jag är inte på väg att lägga av, säger han när vi talas vid på telefon.

Med sig har han KD-politikern och kommunalrådet Marcus Jonsson från Sundbyberg liksom journalisten och skådespelaren Rasmus Troedsson.

– Marcus bedriver en personvalskampanj i Dalarna och frågade om jag hade lust att följa med. Eftersom jag har stort förtroende för hans kunskap erfarenhet och engagemang ställde jag upp, fortsätter Lars Adaktusson.

Marcus Jonsson har lång erfarenhet inom Kristdemokraterna och har arbetat i Europaparlamentet bakom Alf Svensson, i regeringskansliet med Maria Larsson som då var biträdande socialminister samt varit inhoppare i riksdagen för Jacob Forssmed 2020.

– Han fick sex veckor på sig, men det tog bara sex timmar innan han stod i talarstolen och debatterade med utrikesministern, berättar Lars Adaktusson och fortsätter:

– Jag har aldrig sett något liknande. Han gjorde fantastiska insatser i riksdagen och satte verkligen avtryck efter sig. Han har god erfarenhet, gott omdöme och är en bra talare – han har alla förutsättningar att bli en bra riksdagsledamot.

Marcus Jonsson berättar hur det politiska intresset tändes som trettonåring när han skrev brev till statsministern, som då var Carl Bildt, om sina känslor inför flyktingar från forna Jugoslavien och hur han engagerade sig i ”Ungdom mot rasism” innan han hittade hem i de kristdemokratiska leden.

Vad vill du göra i riksdagen?

– Jag vill stå upp för frihet och rättvisa och har valt tre områden som jag lyfter fram: Dels frihet och rättvisa för familjer, dels frihet och rättvisa för församlingar. De här två gemenskaperna – familjen och församlingen – är tyvärr under ett politiskt tryck just nu från en osalig blandning av partier, säger han och pekar som exempel på Liberalerna, Centern och Moderaterna.

– Alla de här har bestämt sig för att de vill kvotera föräldraförsäkringen. Du har även de som vill in och detaljstyra församlingars inre angelägenheter. På andra sidan har du Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna som inte är bättre, fortsätter Marcus Jonsson och kommer in på de konfessionella friskolorna.

– Jag skulle vilja att vi vågar stå upp för detta med den frimodighet som följer av att vi faktiskt har ett lagligt skydd för föräldrars rätt att välja utbildning för sina barn. Inte bara i svensk lagtext utan i internationella konventioner.

– I Europakonventionens tilläggsprotokoll från 1952, artikel två, står att föräldrarna har rätt att välja utbildning till sina barn. Och då en utbildning som överensstämmer med föräldrarnas religiösa övertygelse. Det vill man vägra i Sverige. Liberalerna vill förbjuda konfessionella friskolor, Socialdemokraterna vill stoppa nyetablering av konfessionella friskolor.

Trycket är ganska hårt just nu i de här frågorna – vilket gehör tror du att du kan få?

– Jag tror det är skillnad, om jag jämför med när jag jobbade hos Pingströrelsen som kommunikationschef, att jag då kunde tala mig blå om de här frågorna utan att det hjälpte. Men som riksdagsledamot kan jag ställa en fråga till ansvarig minister och den ministern måste svara i riksdagen. Där finns möjligheten att lyfta upp frågorna. Jag tror absolut att även som ensam ledamot kan man driva en linje, fortsätter Marcus Jonsson.

– Jag håller med. Jag tycker de här frågorna är så stora och viktiga och högaktuella nu när de andra partierna positionerar sig, säger Lars Adaktusson.

– Inte minst med tanke på det vi ser, någon form av religionsfientlighet eller kristofobi, om man så vill, i den politiska debatten. Vi behöver politiska företrädare som inte bara ser det utan är beredda att ytterst stå upp för religionsfriheten och kyrkornas rätt att själva förkunna, bedriva själavård och så vidare utan någon inblandning av statsmakten, fortsätter han.

– Det är något av ödeskaraktär över detta. Ser man skoldebatten är det så uppenbart att det är andra skäl än att konfessionella skolor inte fungerar som gör att man ska förbjuda dem. Det har funnits och finns islamistiska huvudmän för skolor som verkligen har bedrivits på ett sätt som finns anledning att kritisera.

Läs mer i Hemmets Vän nr 36.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer