Risk för besvikelse i årets lönerörelse

Årets lönerörelse ser ut att bli den tuffaste på väldigt länge.

Det kan bli högre löneökningar än tidigare år. Men ändå är det upplagt för missnöje bland löntagarna.

Prisökningarna har ätit upp stora delar av tidigare löneökningar för hushållen. Pressen ökar därför på arbetsgivarna om att skjuta till extra lönepåslag inför nästa år.

Samtidigt finns också starka skäl för återhållsamhet, eftersom stora löneökningar kan spä på den redan höga inflationen.

Detta kan göra höstens avtalsrörelse till den svåraste sedan industriavtalet infördes på slutet av 1990-talet, tror Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector. Inflationen kommer mest troligt, på grund av höga energipriser, att vara lika hög när avtalen ska tecknas i höst.

För att inte spä på inflationen ytterligare och sätta i gång en ny pris- och lönespiral – likt den vi såg på 1970- och 1980-talet när löntagarna knappt såg någon förbättring av sin reallön trots höga nominella påslag – kan både arbetsgivarsidan och den fackliga sidan behöva hålla igen.

– Det är en tuff uppgift för fackföreningsledningen att förklara att vi bara kan få 2-3 procents löneökning när vi har en mycket högre inflationstakt. Det är klart att det kommer att bli ett missnöje, säger Nils Gottfries, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.

En kompromiss

Men för att lönerörelsen fortsatt ska kunna få stöd av medlemmarna och av samhället i stort är arbetsgivarna tvungna att skjuta till lite mer än tidigare, enligt Susanne Spector. Höstens löneavtal kan därför komma in högre än tidigare väntat – på en historiskt hög nivå – med 3,5 procents löneökning under nästa år. Nordeas tidigare prognos från i maj väntade sig i stället 3 procent.

En kompromiss, beskriver Susanne Spector det som, när en sådan löneökning skulle på den högsta nivån sedan industriavtalet infördes, men samtidigt något som svensk ekonomi skulle klara av i nuläget.

– Det i sig är inte ett löneavtal som hotar inflationsmålet men det är ändå bekymmersamt om lönerna drar i väg när man har hög inflation på annat håll, säger hon.

– Ett annat alternativ skulle kunna vara ett mer framtungt avtal, alltså att löntagarna under första året får en engångskompensation och sedan går tillbaka till en mer vanlig löneökningstakt de två nästkommande åren, fortsätter Susanne Spector.

Läs mer i Hemmets Vän nr 33.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer