Nu föreläser han om vad Gud har gjort i hans liv

För tio år sedan var han en av deltagarna i tv-serien ”Mot alla odds”, som skildrade en grupp människor med olika funktionsnedsättningar som vandrade genom Afrika, från Victoriafallen i Zambia till slättlandet i Namibia. Hela hans liv har varit fyllt av dramatik, berättar Dennis Junge, 34, som föddes med en cp-skada.

– Det har varit så tufft att jag måste vittna om vad Herren har gjort i mitt liv, säger han.

Det är en vacker sommardag när vi möts hemma hos Dennis Junge. Han berättar hur han föddes i Jönköping 1988, i 31:a graviditetsveckan.

– Mamma hade en infektion i kroppen som orsakade att värkarna satte i gång för tidigt. Några månader innan jag föddes hade mina föräldrar blivit frälsta och lämnat ett långvarigt missbruk bakom sig. Hustrun till pappas arbetsgivare hjälpte min mamma att komma till sjukhuset i Värnamo, där vi bodde då.

Hopp och förtvivlan

– När man förstod att något var väldigt fel valde de att transportera mamma till Jönköping. Pappa, som hade mist körkortet genom sitt tidigare busliv, fick ta bussen dit, och under färden slets han mellan hopp och förtvivlan.

Dennis vägde bara 900 gram när han föddes, och efter två korta skrik tystnade han, vilket gjorde vårdpersonalen mycket oroliga.

Inga organ fungerade

– Jag var blå som en smurf, du vet som de tecknade filmfigurerna. Jag hade de sämsta förutsättningar man kan ha när jag föddes. När jag tystnade hade jag slutat andas, alla organ lade av – andningen kom helt enkelt inte i gång. I och med att jag föddes så tidigt var allt inte färdigutvecklat.

– Till mina föräldrar sa läkarna: ”Vi ger honom fyra timmar.” Men jag hade en pappa som var nyfrälst och som verkligen hade bytt sitt gamla missbruk mot Jesus, bönen och Bibeln. Så han sa: Nej, här ska Gud gripa in. Han såg till att folk på olika håll började be, fortsätter Dennis Junge.

Han överlevde, och efter två månader, medan Dennis fortfarande var kvar på sjukhuset, hade föräldrarna varit på väckelsemöte i en av frikyrkorna.

– Där på mötet var det någon som sa: ”Någon härinne har ett väldigt sjukt barn, men snart kommer en vändpunkt och det kommer att bli bra.” De tog det till sig, och när de kom tillbaka till sjukhuset sade personalen: ”Det har hänt saker som vi inte alls har förväntat oss att det skulle hända.” Det var just under mötet som vändpunkten kom.

Men läkarna varnade återigen föräldrarna: ”Förvänta er ingenting. Vi vet inte hur stor skadebilden är, men tänk er att det nog blir som att hantera en grönsak.”

Läs mer i Hemmets Vän nr 32.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer