”Vi behöver fler som brukar jorden”

Allt högre bränslepriser, högre inflation och högre priser. Nu börjar de ökade kostnaderna märkas i butikerna.

– Problemet är att när det är högre och högre insatser och större kostnader för både bränsle, gödsel och utsäde måste man också få igen det på något sätt, säger William och Ewa Lööw på Storgården i Hidingsta utanför Örebro.

Allt dyrare mat, allt högre inflation och allt dyrare bränsle. Efterdyningar av pandemin och effekter av kriget i Ukraina slår hårt mot den enskilda konsumenten. Det beskrevs som den perfekta stormen redan innan Ryssland gick in i Ukraina: en kombination av minskade transportbehov under pandemin, rekordstor efterfrågan, vissa länders stimulanspaket bekostade av upptryckta pengar och eftersatta investeringar. Matpriserna har sedan januari stigit med 8,4 procent enligt prisjämförelseföretaget Matpriskollen (TT). Ett paket Bregott kostar idag 63 kronor och en liter mjölk har stigit från 10,90 i februari till 13,90 i juni. Och priserna fortsätter stiga – Matpriskollen säger till TT att man räknar med prishöjningar på i genomsnitt 12 procent under året.

Stora avvägningar

– Det är stora avvägningar som måste göras så att vi får livsmedel. Men det är bättre att sänka bränslepriserna för bönderna så de kan producera mat än att sänka matpriserna, säger William och Ewa Lööw på gården Storgården i Hidingsta utanför Örebro.

Vi möts på årets dittills varmaste dag och samtalar i skuggan under äppelträden om stigande matpriser och årets skörd. Storgården med 180 hektar odlad mark och cirka 60 kor har de numera överlåtit åt sonen Simon, även om de fortfarande arbetar där. William fyller 65 i höst, men något pensionärsliv räknar han inte med.

Ligger i ryggmärgen

– Vi har det här lutherska i oss att den som inte arbetar ska inte heller äta. Det ligger liksom i ryggmärgen att jobba, säger han och hustrun Ewa fyller i:

– Jag jobbar lite mindre i ladugården än vad jag har gjort förut – det är kroppen som inte riktigt orkar med. Jag jobbar i stället en hel del som förtroendvald inom vår mejeriförening Arla, jag lägger mycket tid där i stället. Det är lite mer fysiskt snällt, säger hon.

– Man kan säga att vi försörjer, mellan tummen och pekfingret, ungefär 1 500 personer med mejeriprodukter 365 dagar per år. Med allt från smör, yoghurt, fil, mjölk och vaniljsås eller vad du vill som mejeriet kan göra. Det klarar vi av på fyra personer. Storgården är vi stolta över, fortsätter William.

– Men det går åt många sådana gårdar för att försörja tio och en halv miljon som vi är i Sverige.

Läs mer i Hemmets Vän nr 30.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer