Man kan inte äta mobiltelefoner

Frågan är om vi håller på att glömma bort det viktigaste av allt för vår överlevnad på jorden. Nämligen att ha mat på bordet varje dag och rent vatten att dricka.

Vår jordbrukspolitik, styrd utifrån industri- och storstadsperspektiv, verkar i många stycken ha havererat.

Skrämmande okunskap

Nyligen hade jag ett samtal med en fårfarmare i Mellansverige. Hon berättade två saker som fick mig att studsa till.

Det ena fallet gällde barn som var på studiebesök i hennes fårhage, och där kan man väl ha viss förståelse för barns okunskap om vad som egentligen händer på landet.

När fårfarmaren, som även odlar grönsaker, berättade för barnen om sina rödbetor, morötter och rädisor, sa ett av barnen:

– Åh, fy vad otäckt! Har det växt i jorden? Då ska jag inte äta det!

Men det andra fallet var värre. Hon hade i sin enkla butik, där hon säljer lite fårskinnsattiraljer, precis sålt ett fårskinn till en vuxen kund.

Och just som hon ska börja förbereda betalningen i kassan säger kunden: Kan man få se på fåret?

Lite omtumlad av frågan svarar fårfarmaren: Nja, det går inte. Det är ju slaktat.

Varpå kunden indignerad säger: Då ska jag inte ha något skinn!

Sedan vänder han på klacken och går.

Bygd–stad skilda åt

Det här visar hur långt vi har kommit från verkligheten. Stad och landsbygd är lika åtskilda från varandra som USA och Ryssland.

Om vi håller oss till barnen så är sanningen den att många barn har aldrig varit i närheten av att vistas på landsbygden. De har aldrig sett kor och hästar ”på riktigt”. Deras kunskap om hur mat produceras är diffus.

Den gamla historien om att barn tror att fiskpinnar görs i en fabrik där de på något oklart sätt mixtras fram ur intet, står sig. Det är ljusår sedan barn fick åka hölass, gå in och känna lukten i ett hönshus eller vara med och mocka i en lagård.

Och de lär inte komma dit heller. I varje fall inte i närtid.

Ändrad inställning måste till

Här krävs en helt annan inställning i samhället, av regeringen. Med en självförsörjningsgrad på 51 procent idag, är Sverige i ett svårt läge. Finland har som jämförelse runt 80 procents egenförsörjning av livsmedel.

Kristdemokraternas talesperson i frågor som rör bland annat miljö och jakt sa tidigare i Hemmets Vän: ”Vi har ett alldeles för stort Stockholmsperspektiv på svensk jordbrukspolitik.”

Han sätter pricken över i. Svensk jordbrukspolitik har hamnat i skymundan i regering efter regering och nu är det riktigt illa.

Människor som bor på landsbygden upplever inte bara att de har dåliga vägar och dåliga bredband. De som producerar får inte heller ordentligt betalt för vad de levererar, det viktigaste av allt – mat till svenska folket så vi kan överleva.

Visst är det bra med batterifabriker i Norrland och stålverk som fabricerar sina produkter fossilfritt. Och visst är det bra att både de som tillverkar och de som säljer mobiltelefoner har jobb, liksom att vi var och en kan ha nytta och glädje av ny teknik. Men man kan inte äta mobiltelefoner.

Annan status krävs

Landsbygden och svensk jordbrukspolitik måste få högre status. Högsta prio borde vara att öka Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel. Vid ett skarpt konfliktläge i världen, som nu, kan vi plötsligt stå utan en stor del av vår mat. Och vi har sett under pandemin hur snabbt det kan gå utför när det saknas basmaterial och ladorna är tomma.

Det andra är att bönderna måste få uppskattning för den livsviktiga insats de gör. De ska ha betalt för den mat de producerar. Ersättning för ökade drivmedelskostnader är ett måste.

Svensk mat är dessutom, i internationell jämförelse, betydligt mer miljösmart än i många andra länder. Vi har stora möjligheter att handla närodlat och ekologiskt. Den utvecklingen bör stärkas.

Det måste bli mindre av Stockholmsperspektiv och ett mer realistiskt landsbygdsperspektiv på Sveriges jordbrukspolitik. Annars är risken att vi inte får mat på bordet i framtiden.

Rolf Johnsson

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt