Den kristna tron handlar om frihet

Allt fler människor i Sverige säger att de har en tro på Gud och bekänner sig som andliga. Samtidigt blir vi allt färre i våra kyrkor och samfund. Vad beror det på att svensken blir mer andlig och mindre kyrklig? En tanke är att kyrkliga är mer av verksamhet, organisation och struktur. Samtidigt talar vi kristna mindre om det som bär oss, om vår tro och tillit till vår Frälsare och Herre. Vi är så tysta om vår tro. På så sätt tenderar det kyrkliga att bli en sysselsättning, något som påverkar och intresserar allt färre människor. Om någon andligt sökande ska attraheras så behöver kristenheten hitta vägar som leder in mot kyrkans insida.

Jag tänker på några områden som kan öka intresset och attraktionen för den kristna tron. Det ena är församlingens uppgift att vandra i Jesu efterföljd. Varje församlingsliv måste innehålla en stor del Jesus liv. I Jesu närhet fanns det spetälska och andra sjuka människor, syndare som inte höll lagen tillräckligt strängt, prostituerade, skuldsatta, sådana som samarbetade med ockupationsmakten och slavar. Evangelierna hänvisar till dessa som de ”fattiga”. Jesus umgicks med dessa människor, åt tillsammans med dem, rörde vid dem, botade dem, förlät dem och förkunnade att de skulle komma in i Guds rike före alla ”utvalda”. En församling som lever så kommer att dra till sig människor för här blir man bekräftad och befriad!

Jag tror att den svenska kristenheten står inför ett vägval i sin relation till det omgivande samhället. Det gäller att hålla sig på vägen och inte sladda ner i något dike. Kyrkan har en hel del att lära av urkyrkans förhållningssätt. Då liksom nu var de kristna i minoritet. Mitt i en pressad situation med förföljelse formulerade 100-talets kristna en trosbekännelse där tron på Gud som hela världens Gud, alla männi­skors Skapare, lyftes fram. Urkyrkan valde öppenhetens väg, inte exklusivitetens. Vi lever i en svårtolkad tid. Församlingar som siktar mot framtiden behöver förenkla, vara radikala och ha en stor människokärlek samt lyhördhet för människors behov. Kristna måste också lära sig att redovisa den egna osäkerheten och vara sanna. Vi behöver stärka modet hos varandra. I detta arv framträder en tydlig gudsbild. En Gud som innerligt älskar sin skapelse!

Från mitten av 1800-talet växte frikyrkan fram i Sverige. Denna rörelse var en protest mot att staten skulle bestämma över ens tro och där själva namnet talar om frihet från stat och överhöghet. Frihet var ett huvudord. Frihet från religiöst tvång, skuld, alkoholism och mindervärde. Frikyrkan frigjorde en enorm initiativkraft. I spåren av väckelsen växte industrin fram. Fattigdomen hejdades. Folkbildning och socialt ansvar stod högt på agendan. Men något hände. Det kom in vissa inslag som drevs för långt. Man blev så upptagen att leva rätt att små detaljer blev det viktiga. I en sådan miljö blir atmosfären kvävande och kontrollerande när man iakttar varandra för att se om någon avviker. Få vill gå med i en sådan gemenskap.

Mycket har hänt under åren. Vad betyder frihet idag? Vad är det för frihet som Jesus står för? Det bästa svaret får vi av att titta på vad som hände med dem som Jesus mötte. De som lyssnade och berördes av budskapet. Ett av de bästa sätten att förmedla evangelium till vår tids männi­skor är att använda begreppet frihet, sa den anglikanske pastorn och teologen John Stott. Det handlar om en befriad värld. Befriad från orättvisor, krig, exploatering av naturen och varje form av förtryck. Befriad från allt det som hindrar Guds avsikt med sin skapelse. Detta var huvudpunkten i det som Jesus talade om.

Att bli kristen är att bli indragen i Guds befriande plan. Detta ska prägla vårt gudstjänstliv, våra sånger och våra böner, vår attityd till människor – att den kristna tron handlar om frihet. När detta händer dras männi­skor till Jesus och andligheten får sitt bönesvar och fördjupning i Jesus Kristus.

Sören Carlsvärd

Örebro

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt