Ska frikyrkan betala för extremisterna?
Veckans kommentar Publicerad: 2022-06-02 16:52
Regeringen presenterade förra veckan sitt förslag till ny lagstiftning för regler kring statens stöd till trossamfund. Regeringen vill införa vad man kallar demokrativillkor. Kulturminister Jeanette Gustafsdotter sa på presskonferensen att ”våra skattemedel får däremot aldrig gå till organisationer som inte ställer upp på grundläggande demokratiska värderingar”. Det sades också att de religiösa organisationer som ”agerar på ett sätt som går emot samhällets grundläggande värderingar, exempelvis alla människors lika värde och demokratins idéer, ska inte få statligt stöd”. Sedan listade man sådant som diskvalificerar ett samfund att få stöd, bland annat om man ”kränker ett barns rättigheter, kränker en betjänads grundläggande fri- och rättigheter genom utnyttjande av en utsatt belägenhet, eller diskriminerar individer eller grupper.”
Vad betyder det och varför uttryckte man sig så? Menade Gustafsdotter att kyrkor i Sverige går emot samhällets grundläggande värderingar?
Uttalandet har skapat oro i frikyrkosverige. Regeringens nya lagförslag, som kommer att börja gälla från 1 januari 2023, innebär att alla frikyrkor som får statligt stöd – det vill säga alla av de svenska baptist-lutherska frikyrkosamfunden – kommer att behöva söka om sina bidrag kommande höst, annars uteblir stöd från staten genom myndigheten.
Man måste komma ihåg att frågan inte är ny. Grunden för regeringens förslag kommer från statsvetare Ulf Bjerelds utredning 2018. Den utredningen var tydlig med sitt syfte. Det handlade inte om frikyrkan, det handlade om att förhindra ekonomiskt stöd till islamistiska extremistiska miljöer, källarmoskéer om man så vill – även om det inte skrevs ut i uppdraget. Man skulle dock, bland annat, utreda ”efterfrågan på icke-konfessionell utbildning för trossamfundsföreträdare, till exempel utbildning i svenska samhällsförhållanden och grundläggande fri- och rättigheter, demokrati och jämställdhet.” Utredningen skulle också ”föreslå ett förtydligat demokratikriterium” för det samfund som skulle få stöd. Det kan verka smått komiskt eftersom det var frikyrko- och nykterhetsrörelsen som tillsammans med arbetarrörelsen var de som lade grunden för hela vår svenska demokrati.
Samtidigt går det förstås inte för en statlig utredning, som ska förhålla sig neutral till alla livsåskådningar, att peka ut en särskild grupp. Följden blir istället att alla trossamfund, även sådana som Equmeniakyrkan; med Sveriges största röstande plenum, eller Pingströrelsen; en demokratisk rörelse större än Socialdemokraterna, nu ska bedömas av staten och tvingas söka om bidrag de idag är berättigade till.
Räkna med att det blir mycket pappersarbete för styrelser och anställda i höst när alla bidrag ska motiveras på nytt. Vi får väl hoppas att Gustafsdotter sedan ser att vi i frikyrkan inte har för avsikt att avskaffa demokratin. Vi inrättade den.
Åke Hällzon
Tyck till om artikeln
Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.
Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!
|