Kriget "grus i maskineriet" för Stockholmsmöte

Rysslands krig i Ukraina sätter käppar i hjulet för FN-mötet om klimat och miljö i Stockholm. Men det kan också bli en plats för samtal i korridorerna, enligt forskaren Henrik Carlsen.

– Ryssland bör inte bojkottas från det internationella miljösamarbetet.

Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har förvandlat landet till paria i många västländers ögon. I krigets spår följer sanktioner, krav på uteslutning från internationella samarbeten och stängda dörrar i sport- och kultursammanhang.

Men när ministrar från hela världen reser till Sverige för att diskutera miljö- och klimatfrågor under högnivåmötet Stockholm+ 50 i början av juni är det bra om Ryssland är på plats, anser Henrik Carlsen, forskare vid Stockholm Environment Institute och biträdande programchef för Mistra Geopolitics.

– Det är en svår balansgång, i det korta perspektivet blir Ryssland paria på alla sätt. Men det är också viktigt att upprätthålla en diplomatisk kanal, säger han.

– När det gäller internationella miljö- och klimatförändringar måste alla länder vara med, annars kommer vi inte kunna göra det som krävs för att stabilisera klimatet och hejda förlusterna av biologisk mångfald. Man får bita i det sura äpplet och hålla två tankar i huvudet samtidigt. Kritisera Ryssland och stödja Ukraina men också fortsätta prata tillsammans i andra frågor.

Minskat förtroende

Rysslands Sverigeambassadör är anmäld som landets representant till FN-konferensen, som syftar till att snabba på takten i omställningen till en hållbar framtid. Men mötet sker mot en kuliss av minskat förtroende mellan stater i det internationella systemet – en utveckling som inleddes för flera år sedan men som accelererat på grund av kriget.

Redan för 50 år sedan var det spänt när världen samlades för den första FN-konferensen om miljön – även då i Stockholm. Det gnisslade framför allt mellan USA och Sovjetunionen, dock inte på grund av oenighet om vikten av miljösamarbete men spänningarna ledde ändå till att att Sovjet och flera öststater bojkottade konferensen.

Men i den bästa av världar kan internationella sammankomster som Stockholm+50 fungera som en neutral mötesplats, menar Carlsen.

– Ett argument för att Sverige drev fram mötet 1972 var inte bara att man såg att miljöfrågorna växte, utan man ville också skapa en plattform för väst och öst att mötas. På denna tid sågs miljöfrågorna som mer harmlösa, säger han.

– Den här typen av konferenser kan vara en oas dit man kommer för att diskutera miljö- och klimatförändring men i korridorerna eller kaffepausen också kan diskutera saker som i någon mening ligger högre upp på den internationella agendan just nu.

Läs mer i Hemmets Vän nr 22.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer