Svenskt medlemsskap i Nato

Den svenska ansökan till Nato tog en oväntad vändning när Turkiets president Erdogan uttalade tveksamhet om framför allt Sveriges, men även Finlands, ansökan. De flesta blev förvånade.

Jag tror att Turkiet kommer ge med sig – det handlar om politik och förhandlingar på hög nivå.

Men det svenska stödet till kurderna gör vår situation speciell.

Den centrala personen är den välkända politikern Amineh Kakabaveh, riksdagsledamot som framför allt är känd för sin kritik mot hederskultur.

År 2016 blev hon utsedd till årets svensk av tidskriften Fokus. Kakabaveh var tidigare vänsterpartist men är nu politisk vilde.

För att Kakabaveh skulle stödja Magdalena Andersson och den socialdemokratiska regeringen i höstas skrevs ett skriftligt avtal. Villkoren var att regeringen/Sverige på olika sätt skulle stödja YPF, den kurdiska motståndsrörelsen i framför allt Syrien.

Kakabaveh är själv kurd, har tidigare varit med i peshmerga, det vill säga deltagit i den väpnade kurdiska kampen. I dagsläget hotar hon med att dra bort sitt stöd från regeringen när det gäller olika inrikespolitiska frågor, eftersom hon uppfattar att regeringen sviktar i sitt stöd för kurderna.

Kurderna är en minoritet i huvudsakligen Turkiet, Syrien, Irak och Iran och har under årtionden kämpat för självständighet. Och förtrycket av dessa kurder är väl dokumenterat. Men bilden är inte entydig, den mest kända kurdiska organisationen är PKK, terroriststämplad av Sverige så tidigt som 1984, den är även terroriststämplad av EU.

Vi befinner oss alltså i en mycket speciell situation, där mandatet för Sveriges regering, baserat på stöd till en organisation i ett annat land, försvårar Sveriges ansökan om medlemskap i Nato.

Om detta kan man naturligtvis ha olika uppfattningar.

För den positive är det helt i sin ordning att riksdagsledamöter ställer vilka krav hon eller han vill för att stödja en regering.

För den mer kritiske är detta tveksamt, och en svensk riksdagsledamot bör framför allt företräda väljare i Sverige och inte arbeta för stöd till organisationer i andra världsdelar, i varje fall inte i förhandlingar om regeringsmakten.

Oavsett vad man anser är en sak säker, Sverige befinner sig i en helt ny och mycket speciell politisk situation.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar