En fredlig samhällsrevolution och synliggörande av kvinnor

När frikyrkofolket i mitten av 1800-talet kastade av sig oket från Lutherska statskyrkan blev det något av en fredlig revolution i samhället. Fattigfolket både syntes och hördes.

Det blev också startskott för kvinnornas frigörelse och positionering i samhället. Det här belyses i den uppmärksammade filmen Frikyrkans historia, av Fredrik Lindé.

Sverige i mitten av 1800-talet. En enda lära var tillåten, den Lutherska, som predikades av statskyrkan på söndagarna. Annan religionsutövning var i princip förbjuden.

Majoriteten av människorna, folk som inte ägde något, hade inte heller någon röst i samhället. Kvinnorna var mer eller mindre osynliggjorda.

Då kom frigörelsefloden. Frikyrkan växte fram ur folkdjupet och blev en enorm kraft som bidrog till att förändra och demokratisera samhället.

Det framgår tydligt av journalisten Fredrik Lindés film som samlar fulla hus där den visas.

Många räknades inte

Vi ska ha klart för oss hur samhällsordningen vid 1800-talets mitt såg ut. Bara de som ägde något fick rösta. Och absolut inte kvinnorna. Drängar, pigor, backstugusittare, fattigt småfolk, kvinnor i största allmänhet … De räknades inte.

Därför var det revolutionerande när några män och kvinnor döptes i Vallersvik 1848, det första baptistdopet i Sverige. En tillkallad dansk pastor, A P Förster, döpte i havet.

Plötsligt var inte längre prästen länken till Gud. Nu döptes människor på bekännelse. Människan kunde själv säga ja till Jesus. Statskyrkans monotona apparat var ifrågasatt.

Läs mer i Hemmets Vän nr 14.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer