Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Hur neutralt var egentligen Sverige?

Debatt Publicerad: 2022-03-11 13:30

Hur mycket påverkade den svenska järnmalmsexporten till Tyskland andra världskrigets förlopp under åren 1939–1945? Svaret är att vi inte vet. Men vi vet att drygt två av tio tyska kanoner och stridsvagnar var byggda av järnmalm från Sverige. Den klassiska devisen ”En svensk tiger” har återigen väckts. Även frågan hur neutralt, allians­fritt eller icke inblandat Sverige egentligen var under andra världskriget.

När statsminister Magdalena Andersson höll sitt tal till nationen lyfte hon upp att vi inte ska sprida information om vår beredskap, vad vi snappat upp som falska rykten och så vidare. Det är samma allvarsord som gällde under andra världskriget. En svensk tiger.Komikern Aron Flam blev frikänd för karikatyren och användandet av den svenska klassiskt tecknade beredskapstigern för något år sedan. Och frågan är fortfarande laddad, hur neutralt var Sverige?

Vid det här laget har historiker vridit och vänt på alla tänkbara dokument i arkiven och kommit fram till ungefär samma slutsats: vi var inte så neutrala som vi gav sken av utåt. Men det var å andra sidan priset för att hålla Sverige utanför kriget. Det möjligas konst.

Vi ska här uppehålla oss vid den för Tyskland så viktiga järnmalmen. Med vår export av 43 miljoner ton till Tyskland under krigsåren var Sverige en stor­leverantör. Ändå nåddes inte den utlovade siffran 50 miljoner ton. Den hade uppnåtts om inte utskeppningshamnen Narvik delvis förstörts.

Under åren före kriget köpte Tyskland 70 procent av all svensk järnmalmsexport. Men åren 1939–1945 gick 90 procent av exporten till Nazityskland. Året 1942 gick upp till 99 procent av malmexporten till Tyskland. Sverige var bundet av avtal och vågade inte bryta dessa. Järnmalmen blev på ett sätt en kvarnsten runt Sveriges hals, åtminstone fram till 1945 då luften gick ur naziväldet.

Även utanför malmaffärerna var Sverige starkt beroende av handel med Tyskland under de här åren. Som mest under 1941, då 70 procent av alla svenska importerade varor kom från Tyskland (källa: SOS Handel).

Malmproduktionen till Tyskland sysselsatte många svenska arbetare under krigsåren. Den mesta malmen gick med tåg till norska Narvik. Men även från hamnar som Luleå, Gävle och Oxelösund gick frakterna till Nazityskland. Exempel. Från Oxelösund gick årligen under kriget cirka två miljoner ton malm till Tyskland. Från Luleå ungefär dubbla mängden.

Totalt under krigsåren svarade Sverige för nära 30 procent av Tysklands totala konsumtion av järnmalm. En mindre del av detta användes dock till civila ändamål. Men slutsaten är tämligen given: Sverige var uppbundet av avtal och därmed tvingat att exportera till den fruktade stormakten i söder.

Vilken betydelse hade då den svenska malmen för Tysklands krigföring? Efter studier av olika forskare (A. Jäger, S. Bröyn, M. Karlbom med flera) framkommer att Sverige svarade för järnmalm till drygt 20 procent av den tyska krigsproduktionen. Vissa forskare hävdar att siffran kan sticka iväg upp mot 23–24 procent.

Alltså: minst två av tio tyska kanoner och stridsvagnar hade svensk malm som bas. Men det finns även motsättningar i materialet. Den svenska malmexporten ökade inte under krigets första år – då Tyskland hade stora militära framgångar. Den ökade däremot under 1943 – då Tysklands motgångar började. Alltså finns det underlag för diskussion här.

Ett par slutsatser är följande:

  • Tyskland var inte kortsiktigt beroende av den svenska malmen. Det fanns nämligen reserver i landet i form av skrotlager, till exempel insamling av metaller från tyska hushåll.
  • Andra länders malmgruvor hade ockuperats och där­ifrån gick malmlasterna till Tyskland. Även dessa länders skrotupplag dammsögs förstås på metaller.
  • Tyskland var långsiktigt beroende av den svenska malmen. Nu slutade kriget efter 68 svarta månader, och långsiktigheten hann inte riktigt träda i kraft.

Forskaren M. Karlbom hävdar i rapporten ”Kunde Sverige ha stoppat andra världskriget?” att det inte var någon tvekan om att Tyskland generellt var beroende av svensk malm för tiden 1933–1945. Definitivt spelade den svenska malmen en roll i den tyska krigsekonomin, men påverkade inte nämnvärt själva krigsförloppet.

Rolf Johnsson

Källor: Diverse SOU-utredningar, månadsstatistik från ”Statistiska meddelanden”, UD:s aktstycken, nämnda historiker, egen efterforskning.


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Debatt

Grundbulten i livet: Var inte rädd
Förankra Sverige i de kristna värdena
Gör Sverige till humanitär stormakt
Den liberala demokratin attackeras
Hoppingivande tecken i mörk tid
Tidens tecken och tecken i tiden
Ensam är inte stark – Sverige bör gå med i Nato
Demokrati livsfarligt för Putin
Hur möter vi människors oro?
Tacksam för uppväxt i kristen familj


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies