Festknarkande bidrar till gängvåldet

I en omfattande polisutredning i Göteborg har 700 personer som köpt kokain av langare identifierats. Under hösten 2021 fick 50 av dessa besök av polisen. Många beskrivs som män med jobb och familj, boende i mer välbärgade områden. De tillhör med andra ord inte den utsatta gruppen av drogberoende utan dem som beskrivs som ”festknarkare”.

Men vad som förenar dem som fastnat i ett narkotikaberoende och dessa festande grupper som anser sig ”ha kontroll på sitt narkotikabruk” är att de bidrar till kriminalitet och i förlängningen till det gängvåld som även oskyldiga drabbas av. Den 12-åriga flickan vid bensinmacken söder om Stockholm som sköts till döds och mamman i Malmö som sköts till döds med sitt lilla barn i famnen är bara några av de tragiska händelserna förra året.

Det berör oss alla när den totala bristen på hänsyn och empati hos de kriminella gängen får sådana fruktansvärda konsekvenser. När en polisman skjuts till döds i Göteborg skapar det otrygghet inte bara hos allmänheten utan även för de människor som arbetar för att skydda och hjälpa allmänheten. Periodvis har personal inom polis, räddningstjänst och ambulans varit svårt drabbade av hot och stenkastning.

Att det råder konkurrens mellan de kriminella gängen är naturligt när det rör sig om pengar och makt. Icke straffmyndiga barn och ungdomar rekryteras från allt lägre åldrar till att förvara och överlämna vapen och droger. Stegvis flyttas gränserna för vad man är beredd att utföra för att nå ”högre upp” i gängens hierarki.

Tyvärr är detta något som de festknarkande människorna inte verkar reflektera över. Den personliga friheten är tydligen viktigare. Men många av dem som polisen identifierat i Göteborg har egna barn. Vem önskar att ens eget barn i framtiden ska rekryteras till kriminella gäng eller i värsta fall vara på fel plats vid fel tidpunkt och hamna i skottlinjen för en gänguppgörelse?

Det är därför viktigt att upptäcktsrisken ökar även för dem som köper droger för sitt behov att festknarka. För dem som har barn innebär det samtidigt att orosanmälan bör göras till socialtjänsten. Förhoppningsvis innebär en ökad upptäcktsrisk att fler föräldrar helt avstår från att fortsätta använda narkotika.

Samtidigt blåser starka vindar i Sverige och övriga Europa som förespråkar legalisering av cannabis, bland annat som en väg att minska kriminaliteten. År 2018 var Kanada det första större land som legaliserade cannabis. I rapporten ”Legaliseringen av cannabis i Kanada” (november 2021) av Staffan Hübinette, medarbetare på Narkotikapolitiskt center, konstateras att legalisering inte minskat problemen.

Nu visar det sig att cannabisanvändning har ökat kraftigt bland befolkningen. Under perioden 2004–2020 har antalet cannabisanvändare i Kanada, som använt drogen de senaste tre månaderna, fördubblats från 9,4 till 20 procent (15 år och äldre). Rapporten visar också att legaliseringen inte slagit undan den illegala marknaden, utan bägge konkurrerar nu med varandra och ökar tillgängligheten ännu mer.

Forskning visar att cannabis medför hälsorisker och olika skadeverkningar. Det är grundproblemet. Ju fler som använder och oftare, desto större skador och problem. Något som Fred Nyberg, seniorprofessor vid Uppsala universitet, med oförminskad kraft påvisar för legaliseringsförespråkare.

Förutom risken för egna skador innebär cannabisbruk även risk att bli våldsam och orsaka våld i nära relation.

Utmaningarna är stora när det gäller narkotika som göder kriminalitet liksom svåra sociala problem och beroende. Här behövs än större satsningar, både i förebyggande syfte samt när det gäller vård och rehabilitering av missbrukare.

Per-Olof Svensson, Blå Bandet, Sveriges Blåbandsförbund Organisationssekreterare

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt