"Demokratin i Sverige är stabil"

– Valrörelsen i år kommer att bli tuff, säger Marie Demker, samhällsdebattör och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, i ett samtal om det stormiga år som ligger bakom inom svensk politik, om hur läget ser ut inför valet och om hur demokratin mår i Sverige idag.

Den svenska demokratin firade 100 år 2021 – men det blev ett dramatiskt politiskt år både internationellt och för svensk politik. Det började redan den 6 januari med stormningen av den amerikanska kongressen i Washington DC – en händelse som gav eko också i Sverige.

Turbulent

Även i Sverige har det varit turbulent rent politiskt, samtidigt som vi för första gången fått en kvinnlig statsminister. Marie Demker, samhällsdebattör och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, får frågan om hur svensk demokrati mår egentligen.

– Det övergripande och ändå viktigaste svaret tycker jag är att den svenska demokratin är stabil. Det har verkligen varit turbulent, men den turbulensen har ändå visat att våra institutioner fungerat, riksdag, regeringsmakt, olika myndigheter – också om man lägger in pandemin som en av turbulenserna, svarar hon på telefon.

– Vi har inte sett några sammanbrott, kollapser eller sådant, det är ändå viktigt att komma ihåg. Det är så lätt att bli alarmistisk. Men så länge de demokratiska institutionerna står starka är vi rätt så trygga, och jag tycker att de har visat att de klarar en kris.

– Men med det sagt: Det har varit en extremt turbulent period. Vi får gå tillbaka nästan hundra år i tiden för att hitta en motsvarande intern turbulens. Sedan hade vi kriget också, men det var inte detsamma, där mötte demokratin en extern aggression. På 1920- och 1930-talet var demokratin alldeles ny och färsk och förutsättningarna var annorlunda.

– Det som är viktigt framåt, det är att stärka institutionerna, att stärka riksdagens makt, regeringsmakten, myndigheternas oberoende och mediernas oberoende, för att hålla de demokratiska strukturerna starka. Så att vi inte får en politisering på det sätt vi har sett just i USA, något som är väldigt oroande, fortsätter Marie Demker.

Typexempel

– Typexemplet är att majoriteten av republikanska väljare är övertygade om att Trump egentligen vann valet. Man låter alltså sin partipolitiska hemvist avgöra vad som är sant och osant, helt enkelt. Istället för att förlita sig på oberoende och också demokratiskt tillsatta institutioner, som exempelvis rösträkningsbyråerna eller den organisation som finns kring valet i delstaterna. Man tror mer på sin politiska hemvists konspirationsteorier, och det är väldigt farligt.

– Partierna har en viktig roll i att upprätthålla och hålla sig på avstånd från de demokratiska processerna. Och att hela tiden argumentera och diskutera utifrån sanningsanspråk, att inte föra vidare konspirationsteorier och olika former av misstänkliggöranden, att stå för en rationell argumentation.

– Men jag tror att valrörelsen också i Sverige kommer att bli väldigt tuff, där kommer partierna att sättas på prov, säger Marie Demker.

Läs mer i Hemmets Vän nr 2 - 2022.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer