Måttfullhet ointressant för många

Varför upplever en del männi­skor att det är så svårt att leva idag? Ja, en av orsakerna är att vi har så svårt att överblicka våra liv. Vi drunknar i vardagens ström av lösryckt information och påtryckningar av olika slag. Det är få av oss som orkar se vilka krafter som påverkar oss.

Utvecklingen av det västerländska samhället har de senaste 100 åren gått ständigt snabbare. På 1800-talet var de flesta svenskar bönder. Idag lever vi i ett samhälle som kallas ”kunskapssamhället” eller ”IT-samhället och högteknologins tidevarv”.

Den västerländska 1900-talskulturen kallas ibland för ”den nya hellenismen”, det vill säga en sammansmältning av europeiskt, amerikanskt, asiatiskt och afrikanskt som sammanför dessa världsdelar och deras innevånare i ett världsomfattande mönster. Den antika hellenismen förenade grekiska, romerska och asiatiska kulturer i ett sammanvävt mönster, som under nästan tusen år präglade medelhavsområdet.

Trycket på människans eget ansvar att välja rätt i detta kolossala utbud som nu finns i vår värld ökar. Osäkerhet, vilsenhet är ett vanligt beteende i vår tid. Detta drabbar många av oss.

Varken i moral eller konsumtion eller utnyttjandet av skapelsens resurser visar många av oss självbesinning. Att inte överdriva när det gäller konsumtion, nöje och annat i livet är nog ett ideal som omfattas av många människor. Men det är ett ideal som man sällan lyckas förverkliga. Samtidigt tror jag att det finns många som inte alls är intresserade av att acceptera måttfullhet och självbesinning som en nödvändighet. Ibland vill man nog gärna ”ta ut svängarna ” i livet.

För dagens människor låter det kanske ganska tråkigt att vara måttfull, att behärska sig själv i olika situationer. Men för en kristen och för övrigt ansvarstagande människa är det viktigt att veta var vissa gränser går.

Det finns flera uttryck i Nya testamentet som beskriver det som ligger i orden självbesinning och självbehärskning. Det är intressant att se hur lite Nya testamentet är påverkat av sin hedniska omgivning när det gäller det som uttrycks i dessa ord. Jag tror att det sammanhänger med vilken syn Bibelns författare hade på människan och hennes etik och moral.

Frågan är hur etik ser ut och värderas i dagens samhälle. Ser vi i ett historiskt perspektiv från fornkyrkan över medeltiden till 1800-talet och vår tid, har etiken skiftat en hel del. Ser vi till nuet finns det också stora variationer. En fattig människa i tredje världen ser inte på samma sätt på kristen etik som en välbärgad människa i den rika världen. Etiken är allmänmänsklig. Överallt där det finns människor finns det också, moraliskt handlande och etisk reflektion. Att etiken är allmänmänsklig innebär också att även om religioner och ideologier skiljer sig mycket åt, så finns det en kärna av gemensam moral för flertalet människor, som exempelvis att inte döda och att inte ljuga.

Etik kommer ur det mänskliga livets villkor och behov och syftar till att skydda det mänskliga livet och den sociala gemenskapen. Kort kan man säga att etiken syftar till människans bästa.

Som människor är vi kallade att leva det meningsfulla och ansvarstagande livet. Männi­skan är skapad till Guds avbild med oanade möjligheter. Varje människa har något att bidra med, om det bästa hos henne får komma fram.

En judisk legend tycker jag ger oss ett viktigt svar i detta sammanhang. ”En rabbi frågade sina lärjungar när man kunde säga att dagen har kommit? Och när natten var förbi. Lärjungarna grubblade över frågan och kom med olika förslag. Natten är förbi, när man kan skilja ett får från en hund eller en häst från en åsna. Rabbinen godkände inte något av svaren. Till slut gav han själv svaret: Natten är förbi och dagen har kommit, när du ser din broder och din syster. Då har det blivit ljust i ditt liv.”

Sören Carlsvärd

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt