Rekordhög långtidsarbetslöshet - på sikt ett hot mot välfärden

Ett av den avgående statsministerns första politiska löften var att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Det blev inte riktigt så. I stället kom vi på fjärde plats från slutet. Det var bara Grekland, Spanien och Italien som hade högre arbetslöshet än Sverige under 2020.

Att vi har hög arbetslöshet efter pandemin kanske inte är märkligt. Det märkliga är snarare att arbetslösheten i Sverige biter sig kvar, medan den sjunker i andra länder.  

Arbetslöshet är ett problem som framför allt drabbar den enskilde. Det handlar om privatekonomi, men också om stoltheten över att ha ett jobb och försörja sig själv, istället för att vara beroende av bidrag eller försäkringsersättningar.

För ett generöst välfärdssamhälle som Sverige är arbetslöshet ett mycket stort problem. Grunden för välfärden är att friska vuxna människor gör rätt för sig och arbetar. Det är den ekonomiska grunden för välfärden. Utan stora grupper löntagare som strävsamt går till jobbet och betalar skatt på sin lön skulle välfärden falla ihop som ett korthus.

Att vi nu har 190 000 människor som är långtidsarbetslösa, de har varit utan jobb mer än ett år, är ett allvarligt växande problem. Detta vid sidan om olika typer av arbetsmarknadsåtgärder och insatser.  

Den svenska modellen kännetecknas inte bara av en generös välfärd. Den kännetecknas också av att vi har få låglönejobb. Det ställs alltså högre krav på en löntagare för att få ett jobb här i Sverige än i många andra länder. Eller annorlunda uttryckt, för att vara anställningsbar i Sverige är kraven på utbildning, erfarenhet och förmåga högre än i många jämförbara länder.

I grunden är detta bra, steg för steg har de enkla, lågbetalda jobben försvunnit, det har skett genom kollektivavtal och överenskommelser på arbetsmarknaden.  

Statsministern säger att lösningen på problemet är utbildning. Och brist på utbildning är ett problem. Det finns 10 000-tals jobb, bland annat i den växande industrin i Norrbotten och Västerbotten, som är svåra att rekrytera till, eftersom de sökande helt enkelt saknar de kvalifikationer som krävs. Men kruxet är att allt fler i gruppen långtidsarbetslösa står mycket långt från att ha de kunskaper som krävs för en fast anställning. Om du saknar gymnasieutbildning, har bristfällig grundskoleutbildning och därtill betydande brister i det svenska språket, då är vägen mycket lång till ett riktigt jobb. Och vi ser att långtidsarbetslösheten framför allt är hög i olika invandrargrupper.  

Den ekonomiska kostnaden för långtidsarbetslösheten är stor. Den mänskliga kostnaden kan vi inte ens räkna på. Detta är ett problem som måste lösas. Sverige har under åren klarat av att integrera många invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Det är dags för nya initiativ på området. Både för den enskildes skull, men även för välfärdssamhället i stort. 

Hemmets Vän 14 oktober 2021

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare