Samvetet måste ständigt utbildas

”Skönt att komma in i den vanliga rytmen igen efter ledighet i sommar. Ja, nu är allt på väg in i sina vanliga former.” Känner du igen dig? Så uttrycker vi oss ofta och gärna inför en ny termin som ligger framför. Efter sommarens ledighet och möjligen brist på struktur och fasta tider, framstår hösten och den nya terminen som ordning och trygghet.

Livet behöver former. Vår kärlek och vårt arbete, vårt samhälle och vår tro behöver trygghet. Vi skulle splittras ut i allt och intet, om vi inte fick sätta gränser och säga att detta är vårt och mitt.

Det finns ett stort behov i dag att finna en trygghet när alla former och ordningar rasar och förändras i en rasande takt. Men hur ordnar vi en trygghet i våra liv?

Etik beskrivs som läran om moralen, om människors handlingar och moraluppfattningar. I etiska reflektioner försöker man belysa främst tre frågor: Vad är moraliskt gott och ont? Vad är moraliskt rätt och fel? Vad utmärker en god människa?

Genom en gemensam värdegemenskap utvecklas männi­skor och växer, genom att tala sanning, respektera varandras integritet och människovärde, söka rättvisa och godhet och  vilja att ge utrymme för den enskilda människans tillväxt och mognad.

Kristen etik blir då inte moralism eller påtvingade bud och regler utan riktmärken för en god samlevnad människor emellan. Troligen kan det mesta av denna etiska grundnorm förenas med och förankras i olika religioners livstolkning.

Mycket har förändrats i vårt svenska samhälle. När man förr talade om gott och ont, talar man idag om sjukt och friskt. Frågorna om rätt och fel har ersatts av frågor om lämpligt och olämpligt. I kölvattnet av detta har språket förändrats. Skatte­smitning kallas skatteplanering, ohederlighet för smidighet, omoral för ny moral. Det som förr var absoluta sanningar har ersatts av individens egna privata sanningar. Den högsta normen är nu välbefinnande.

Hälsan är det viktigaste visade det sig när man senast gjorde en stor gallupundersökning om det svenska folkets syn på livsfrågorna och trygghet. Den gamla frågan ”är det sant eller falskt” har ersatts med den mer kreativa frågan ”leder detta till fördelar eller nackdelar för mig?”

Läkaren och professorn Anders Rosengren har forskat på detta område, han menar att vi lever i en hälsofixerad tid. Fastän vi har det materiellt gott så mår många människor dåligt då man känner sig otrygg. Anders Rosengren är övertygad om att hälsa är så mycket mer än frånvaro av sjukdom. Det finns människor som trots att de tränar fysiskt fem dagar i veckan ändå upplever en tomhet i sina liv. Rosengren säger: ”Mina lärarkollegor och jag överraskades av att rätt ställda livsfrågor kan få samma effekt som läkemedel.

Frågor om andlig mognad och andra reflekterande frågor är viktiga att ställa och besvara för människans välmående.”  Egentligen är de stora livsfrågorna i själva verket de mest vardagsnära, de handlar ju om hur vi vill leva våra liv.

Det verkar som att alla männi­skor besitter en förmåga att dra slutsatser utifrån allmänna regler om rätt och orätt och tillämpa dessa i konkreta situationer.

När vi talar om samvetet talar vi om förmågan att ta ett steg tillbaka från oss själva, och i ljuset av det man uppfattar som rätt och orätt kritiskt granska sina göranden och låtanden. I antiken stod samvetet enbart för det obehagliga medvetandet om egna felsteg.

I Bibeln har ordet samvete fått en rikare och vidare betydelse. Där fungerar samvetet både bakåt och framåt. Den framåtsyftande funktionen är till för att ge vägledning om vad som är riktigt och hur man ska handla. Med hjälp av samvetet kan man också se tillbaka på sina handlingar och agera vittne för eller emot sig själv. Samvetet är ingen färdig moraltabell. Vi måste ständigt utbilda vårt samvete och detta bör ske i nära samverkan med vår Herre och Skapare.

Sören Carlsvärd

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt