En av fyra utsatta för kränkningar i skolan

Bara något år efter att Barnkonventionen blivit svensk lag visar en ny rapport från organisationen Friends att en av fyra elever i mellan- och högstadiet uppger att de utsatts för kränkningar i skolan det senaste året. Sverige har halkat efter på området, säger Friends. Vad var det som hände?

– Vi behöver öka kunskapen i stort – i samhället, i skolan och hos oss som enskilda om vad kränkningar innebär och hur vi bemöter våra barn både innan och efter något har hänt, säger Andreas Häggström, verksamhetskoordinator på Friends.

Mobbning och trakassarier i skolan och på fritiden är inget nytt – det har förekommit genom alla tider. Men problemen har ökat i Sverige under det senaste året visar Friends årliga rapport baserat på enkätsvar från 20 920 barn och unga. ”Vi har halkat efter från att ha varit ett föregångsland”, säger Maria Loodberg, sakkunnig hos Friends till TT.

– Det finns tyvärr inget enkelt svar på vad som gör att kränkningar uppstår, och därmed också otrygghet, utanförskap och mobbning, säger verksamhetskoordinator Andreas Häggström till Hemmets Vän.

– Det är viktigt att veta vad som påverkar en klass eller en grupp när man ska arbeta för att stärka den klassen eller gruppen. Vi möter ofta vuxna som stannar i sin analys på individnivå. Alltså: vad är det som gör att just den här eleven blir kränkt? Eller vad är det som gör att den här eleven kränker? Man letar efter orsakerna hos personerna i fråga.

– Men så enkelt är det tyvärr inte: Man måste lyfta blicken från de individerna till hela gruppen och till hela samhällets påverkan på de personerna för att se vad som motiverar kränkningar eller trakasserier.

Det handlar lika mycket om gruppdynamik som hur de fostrades och vad som hänt i tidigare generationer, menar du?

– Ja, hela gruppens eller hela skolans kultur påverkar. Man kan tala om osynliga regler eller normer som liksom ”sätter” vad som är rätt eller fel och som alla elever behöver förhålla sig till, fortsätter Andreas Häggström.

– Den kulturen eller de oskrivna reglerna eller de begränsande normerna påverkar hur eleverna påverkas i skolan, hur de trivs i skolan, hur trygga de känner sig samt vilka kränkningar som kan förekomma. Friends jobbar för att ta bort de begränsande normerna eller negativa normerna.

– Vi kommer aldrig att få ett samhälle utan normer, och det vill vi inte heller. Det är ingen lag som säger att jag inte får ställa mig längst fram när jag ska betala min mat, men det är en norm att jag ska ställa mig och vänta på min tur. Det är en i mitt tycke positiv norm. Eller att vi inte avbryter varandra, vi lyssnar på varandra innan vi börjar prata. Det är kanske en norm som inte alltid efterlevs fullt ut, men det är en positiv sådan.

– Men det är de normer som bestämmer hur du ska se ut, vilka kläder du ska ha eller vad du ska ha för intressen, som är de negativa. De gör att folk hamnar utanför och därmed blir utsatta för att de är ”fel”, fortsätter Andreas Häggström.

Ni började arbeta mot mobbning och trakasserier, mot kränkningar, redan 1997. Det ser värre ut idag – vad beror det på? Varför har vi halkat efter i Sverige?

– Det är också en komplex fråga: Vi kan se hur vi i Barnkonventionen ser barn och unga som kompetenta och handlingskraftiga men också deras rätt till stöd och skydd av vuxna. Trots det visar vittnesmål att kränkningar och mobbning är vanligt förekommande inte bara i våra kartläggningar utan även i SCB:s rapport om hur mobbningen ökat.

– Det krävs att frågan om mobbning får ett större fokus och större resurser i samband med att Barnkonventionen nu faktiskt har blivit lag i Sverige. Men något direkt svar kan vi inte ge: Det är många parametrar som spelar in. Det vi kan säga är att vuxenvärlden måste ta ett större ansvar. Vi måste agera då något felaktigt sker – då någon kränker någon annan verbalt, fysiskt eller psykiskt.

– Vi kan se både i medier och på sociala medier hur gränsen för vad som är okej att säga har flyttats. Saker som inte hade varit på tal om att yttra offentligt eller i ett kommentarsfält för fem, tio år sedan, det sägs nu regelbundet. Vi har en helt ny arena för kränkningar: När du förut var kränkt av en klasskamrat i skolan kunde det också ske i lekparken eller på idrottsträningen. Men nu kan det också ske hemma på kvällen via sociala forum, säger Andreas Häggström.

Läs mer i Hemmets Vän nr 34 – 2021

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer