Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Därför kunde talibanerna ta makten så fort

Veckans nummer Publicerad: 2021-08-19 16:21

Hur kunde tjugo år av statsbygge i Afghanistan rasa ihop på några veckor? Bland svaren finns korruption, centralisering av makten i ett splittrat land och en klumpig utländsk ockupation.

På papperet stod en 300 000 man stark regeringsarmé, med högteknologisk amerikansk militärutrustning, mot runt 70 000 talibaner, då de sista utländska soldaterna började lämna landet under augusti.

Ändå tog det mindre än två veckor från det att talibanerna intog sin första provinshuvudstad i norr till att hela landet i söndags föll i händerna på den fundamentalistiska rörelse som störtades i den USA-ledda invasionen 2001.

Många städer föll helt utan militärt motstånd. Så varför följde inte soldaterna den amerikanske presidenten Joe Bidens bistra uppmaning att på egen hand ”kämpa för sitt land”?

Psykologisk krigföring

Ett av svaren är bristande lojalitet gentemot en korrupt och centralstyrd regering som många har känt sig svikna av. Många soldater och poliser ute i provinserna har desperat vittnat om mat- och ammunitionsbrist och uteblivna förstärkningar från Kabul inför talibanernas anstormningar.

Samtidigt hade islamisterna under en längre tid, genom propaganda och en successivt upptrappad offensiv, framgångsrikt piskat upp ett rädslans klimat. Rörelsens budskap om en oundviklig slutlig seger framstod som ett alltmer verkligt hot i avsaknad av amerikanskt flygunderstöd.

– När då talibanerna kommer med budet, att antingen kapitulerar ni och får fri lejd, eller så blir det stor blodsspillan, så är det många soldater och kommendanter som helt enkelt ger upp, säger Afghanistankännaren Anders Fänge.

Det numerära överläget för regeringsarmén var dessutom betydligt mindre än de officiella siffrorna gjorde gällande. Högt uppsatta militärer hade länge satt i system att blåsa upp antalet soldater i de lokala leden för att få extra löneutbetalningar att stoppa i egen ficka. Antalet stridande regeringssoldater kan i själva verket ha varit bara runt en tredjedel så många – 100 000 man – som på pappret, enligt en rapport från den ansedda militärakademin West Point i USA.

Klart är att armén länge hade haft stora problem att få soldater att förnya sina vanligtvis treåriga kontrakt.

– Siffrorna har varit så alarmerande att både den afghanska regeringen och amerikanerna slutade att publicera dem, konstaterar Anders Fänge.

Läs mer i Hemmets Vän nr 33 – 2021


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans nummer

"Riggat val kan slå tillbaka mot Putin"
Polisen självkritisk om våldsutsatta kvinnor
"Mänskligt liv verkar ha blivit värdelöst i Nigeria"
”Kul att visa att även kvinnor kan”
Ska påminna om Gud på Gotland
Varannan elev behöver extra hjälp – ”ett svek”
Hoppet bleknar för bortförda barn
”Se barn med NPF-diagnoser som en tillgång i församlingen”
En vägledning för att möta ungas behov
”Välj mer specifika termer än religion”


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies