Felaktigt kastade sopor kostar onödiga miljoner
Veckans nummer Publicerad: 2021-08-12 15:28
Sopor som slängs på fel ställe vid våra återvinningsstationer kostar runt 150 miljoner kronor per år att forsla bort.
Dessutom har det här sättet, att bara slänga vilket skräp som helst utanför uppställda återvinningsbehållare, ökat kraftigt första halvåret i år jämfört med motsvarande tid förra året. Runt 20 procent.
Vi har väl alla sett det när vi kommit för att kasta vårt sorterade skräp vid återvinningsstationerna där containrarna/behållarna står utställda – mängder av sopor och bråte utanför containrarna.
Och inte sällan är det material som inte alls hör hemma där utan skulle ha lämnats på den vanliga soptippen.
Många av oss förskräcks över sophögarna och över tilltagen.
Många onödiga extrastädningar
Det är FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) som svarar för att samla in det vi sorterat och sedan köra det till återvinningen.
Men problemet är alltså att stora resurser måste läggas på soporna som skräpar ner utanför containrarna/behållarna. Eller felsorterat.
Och där handlar det alltså om en årlig kostnad på 150 miljoner kronor. En summa som dessutom ökar.
FTI försöker informera, men det tycks inte hjälpa. FTI tvingas till 3 000 extrastädningar per år för att hålla rent. Det inkluderar även många extra transporter till tippen.
Ljuspunkter
Men det finns även en positiv framsida när det gäller återvinning. Nämligen att vi är rätt så bra på det i Sverige. Genomsnittligt återvinns sammantaget 72 procent av glas, papper, plast, metall och tidningar.
Därmed är vi som land på god väg att närma oss de mål som regeringen satt upp (och som är högre än EU:s mål), nämligen att 65 procent av förpackningarna ska återvinnas.
Genomsnittet är en sak, men det finns även specifika mål för de olika grupperna. Medan vi klarat målen för glas, metall och tidningar så har vi en bit kvar när de gäller plast och papper. Arbete kvar att göra alltså.
Återvinningssiffran för glas imponerar med 94 procent. Men för plastförpackningar har bara 28 procent nåtts. 89 procent av tidningarna samlas däremot in – imponerande även det.
Om vi slår ut det som samlas in vid återvinningsstationerna på Sveriges invånare så blir det 22,6 kilo glas per person och år, 17 kilo papper, 8,7 kilo plast, 1,8 kilo metall och 13,6 kilo tidningar.
Återvinningsgraden räknas fram av Naturvårdsverket.
Tyck till om artikeln
Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.
Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!
|