Pandemin visar vägen

Klimatet är en av mänsklighetens stora ödesfrågor, något vi blivit oroväckande medvetna om efter sommarens extremväder i Tyskland med kraftiga översvämningar. Forskarna pekar på att klimatet är ett hot mot det moderna samhället, till viss del redan idag men framför allt om 100 år. Men antibiotikaresistens (AMR), alltså att bakterier blir resistenta mot antibiotika, dödar människor redan idag och kommer vara ett stort hot redan om 30–50 år.

Detta hot ligger alltså närmare och måste bekämpas omgående.

Antibiotika revolutionerade människans tillvaro under 1900-talet. Svåra infektioner gick att bekämpa. Större operationer blev plötsligt möjliga att genomföra utan att allvarligt hota den opererades liv.

Men på grund av slarv och överanvändning av antibiotika ökar nu problemen med resistenta, motståndskraftiga bakterier. Det är ett reellt problem redan idag och kommer att växa under kommande år.

Vi behöver nya mediciner – men trots all den forskning som pågår internationellt finns det få lovande antibiotika på gång just nu. Förhoppningsvis kommer detta vända framöver. Men det visar också på att vi inte enbart kan förlita oss på att forskarna ska få fram nya läkemedel mot infektionssjukdomar. Andra insatser behövs.

Under den pågående pandemin har användningen av antibiotika sjunkit kraftigt. 2020 var det år i modern tid då minst antibiotika användes i Sverige – trots att vi alltså befann oss mitt i en pandemi.

Vad var orsaken? Svaret är enkelt – rutiner för hygien och smitta. Alltså åtgärder som social distansering, tvättade händer, handsprit, att sjuka stannar hemma från jobbet och snoriga barn inte går till skolan.

Sjukhusavdelningar som vårdar barn med infektioner har genomgående vittnat om lugna månader, eftersom de vanliga infektionerna (influensa, vinterkräksjuka, rotavirus, RS-virus och så vidare) har varit ytterst få i jämförelse med ett vanligt år.

Detta visar att när enkla grundläggande hygienrutiner följs av stora delar av befolkningen, då sjunker infektionstrycket. Att vi numera har plexiglas mellan bussförare och passagerare och i kassan på mataffärer och andra ställen har alltså betydelse. Att det är längre mellan borden i offentliga lokaler likaså. Utfallet är mycket tydligt.

Givetvis behöver världen komma tillbaka till ett nytt ”normalläge” – vi kan inte leva med pandemiregler för alltid. Men ett antal av de enkla hygienåtgärder vi genomfört nu bör bevaras.

På så sätt minskar vi risken för att människor dör på grund av att det saknas antibiotika som biter på resistenta bakterier.

Hemmets Vän 5 augusti 2021

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare