Fördomar hotar sjukvården

Vad får oss att tro att vi får bättre vård av en ljushyad läkare med svenskt namn?

Varför skulle en arbetssökande göra ett sämre jobb på grund av sitt icke svenska namn?

Vad gör en bostadssökande mindre lämplig som hyresgäst om personen är född med icke svensk bakgrund?  

Fördomarna sitter tydligen oerhört djupt i Sverige. Svenska vårdgivare duckar i en hel del fall för dessa synsätt. Det visar en omfattande kartläggning som Dagens Nyheter gjort i Sveriges regioner och landsting.

Patienter som söker vård begär ibland en ”svensk” läkare.

Visst kan det finnas sakliga skäl hos en vårdsökande att önska, om inte en svensk läkare, ändå en doktor som talar begriplig svenska. Om den vårdsökande verkligen vill kunna förstå läkarens vägledning och slutsatser.

Samtal med sjukvårdspolitikern Behcet Barsom i Region Örebro län, själv med rötter i Mellanöstern, bekräftar att vi behöver ha ögonen på problemet.

I Dagens Nyheters ambitiösa undersökning ringdes 120 offentliga och privata vårdcentraler och tandvårdskliniker. Man uppgav sig som blivande kommuninvånare som ville bli inskriven hos ny vårdgivare. I alla dessa samtal önskades en ”etniskt svensk läkare” eller vad man kallade en ”svensk-svensk” läkare. 51 av 120 vårdgivare gick med på begäran, 40 kunde inte bifalla önskan.

Trots att Sverige haft invandring och flyktingmottagning i många decennier sitter fördomarna djupt fortfarande. Tyvärr kommer de nog att ta lång tid att eliminera.

Genom åren har vi fått många exempel. Och det gäller inte bara inom sjukvården.

Bostadssökande, som vill ha en lägenhet i ett kommunalt bostadsbolag, har haft mycket lättare att få lägenhet om de hade ett svenskt namn.

Arbetssökande, som skickade in ansökan och sitt CV, kunde bli utsorterade utan att ens kallas till intervju, därför att de hade ett utländskt namn.

När debattens vågor gått höga har vi fått höra att vi ska värna den ”svenska kulturen”. Skrapar man på ytan på vissa av dessa ståndpunkter dyker otäcka främlingsfientliga tankegångar upp. Förespråkare av ”svenskhet” och ”svenskt utseende”, hur man mäter sådant, har i sina mest absurda argument hänvisat till ”riktig” svenskhet. Den svenske kungen Karl XII är norm. Men då sitter historiekunskaperna mycket löst. När Karl XII var som mest framgångsrik att vinna krig och utvidga svenskt territorium, hade han många legosoldater av annan kultur än den svenska i sin armé.

Dagens Nyheters undersökning kommer förhoppningsvis bli en väckarklocka för hur det ser ut bland svenska offentliga vårdgivare. Det vore förfärligt om något annat än dokumenterad kunskap och sjukvårdskunskap skulle vara utslagsgivande för vem man väljer att ta emot vård från. Därför behöver en djupgående analys göras. Hur bemöter vi fördomsfulla synpunkter och krav inom vården?

Vi står i kölvattnet av coronapandemin med en gigantisk vårdkö. Många har fått vänta oerhört länge på vård därför att så stora resurser behövdes för att möta och behandla coronasmittade. När vi har sådan brist på både läkare och annan vårdpersonal i Sverige kan det inte finnas utrymme för att prioritera bort sjukvårdspersonal med utländsk bakgrund. Dessa skrämmande signaler som Dagens Nyheters undersökning lyfter fram är allvarliga och behöver granskas noga. Svensk sjukvård och svenska vårdinrättningar behöver all den kompetenta personal man kan få. Då får inte ingrodda fördomar stoppa vårdens utveckling.

Hemmets Vän 29 juli 2021

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare