Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Djärva pionjärer utmanar

Ledare Publicerad: 2021-07-15 00:00

I alla tider har det krävts djärva föredömen och ledare för att driva frihetskampen för männi­skors rättigheter framåt. Martin Lut­her King i USA kämpade för lika behandling av svarta och vita. Den brittiske politikern William Wilberforce, 1759–1833, lade grunden till slaveriets avskaffande i Storbritannien. I år firar vi 100 år av kvinnlig rösträtt i Sverige. I USA finns en annan stark förebild i kampen för mänskliga rättigheter. Det är den tidigare slavkvinnan Harriet Tubman. Hon organiserade befrielsen av många slavar från USA:s svarta söder till friheten i norr.

Det var ”högexplosiva” handlingar som sjuksköterskan och spionen Harriet Tubman på 1850-talet genomförde, när hon vägledde plågade svarta män och kvinnor genom oländig terräng till friheten i norra USA utmed en fiktiv ”underjordisk järnväg”. En dramatisering av Harriet Tubmans liv visas på tv-kanalen Netflix med titeln ”Harriet”.

I alla tider har det funnits djärva män och kvinnor, som drivits av ett rättspatos och knappt skytt några hinder för att manifestera grundläggande mänskliga rättigheter.

Den judiske patriarken Moses, som levde 1 500 år före Kristus, är ett utmanande exempel. Från egyptisk överklass gick han ut som ledare för en folkrörelse, som förde över två miljoner förslavade judar från Egypten till Palestina.

Den lutherske reformatorn Martin Luther och senare hans fru Katarina von Bora stred för en reformerad kyrka, bort från maktmissbruk och korruption.

Det tog omkring 200 år av politiskt arbete i Sverige innan kvinnor fick rösträtt. Idag är det självklart i västerlandet att män och kvinnor ska ha rösträtt i allmänna val. Men fortfarande finns många andra manliga härskartekniker kvar som hindrar kvinnor i Sverige och västvärlden att ges samma värde som männen.

Idag står kampen exempelvis om relationen mellan män och kvinnor i olika grupper i samhället, där mänskliga rättigheter inte respekteras. Att stifta lagar och skriva dokument kring olika rättighetsfrågor är något helt annat än att förverkliga dessa rättighetsfrågor.

När Harriet Tubman i USA kämpade för slaveriets avskaffande på 1800-talet, fanns omfattande ekonomiska hinder att ge svarta samma rättigheter som vita. En slav i amerikanska södern kunde värderas tio gånger högre än en genomsnittlig arbetares årslön. Det blev oerhört hotfullt för rika, vita markägare att förlora den dyrbara arbetskraft som gjorde dem välbärgade, men även ofta grymma och själviska.

I dagens samhälle behöver vi med skarp blick och tydlig röst våga konfrontera andra slavliknande förhållanden. Narkotikasmugglingen förslavar ofattbart många människor och lägger grunden för bland annat gängkriminalitet. Pornografi och prostitution gör idag många unga flickor och pojkar till måltavla för mäns sexuella begär på sociala medier. I en tid då dessa ungdomar kämpar med dåligt självförtroende och söker bekräftelse för vilka de är, fastnar de lätt i vår tids typer av slaveri.

Vågar vi, och vill vi, ha öppna ögon, djärva, rättfärdiga samveten som värnar renhet, ärlighet och sanning? Är vi beredda att betala priset för att idag befria slavar på andra marknader än 1800-talets bomullsplantager? Är vi villiga att betala priset för att kämpa dagens kamp för mänskliga rättigheter och ädel männi­skosyn? Det är mycket bekvämare att låta någon annan står på barrikaderna.

Hemmets Vän

15 juli 2021


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Ledare

Stora krav och svåra val
Välkommen satsning mot antisemitism
Ha beredskap - men lev i nuet
Bara så kan vi få bukt med grova brottsligheten
En utmanande politisk bomb
Oviss framtid i Afghanistan
Otrygghetens tid
Pandemin visar vägen
Fördomar hotar sjukvården
Återanställ tidigare poliser


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies