"Musiken och lovsången är min livlina"

Med bland annat sången ”Din trofasthet” har lovsångsledaren, pastorn och låtskrivaren Josefina Gniste fått ett genomslag i hela Norden. För några veckor sedan kom också sången på engelska.    

– Det känns som om Gud vill ta mig med ut på nya äventyr, säger hon och talar om hur svensk lovsång skulle kunna välsigna även den världsvida kyrkan.

– Gud lade en dröm i mitt hjärta om att jobba med lovsången i Sverige, säger Josefina Gniste när hon berättar om sin kallelse både till den lokala församlingen och den nationella kristen-heten. För drygt ett år sedan fick hon tillsammans med maken Lukas Gniste en speciell start som pastorspar i Pingstkyrkan Katrineholm genom pandemin.

– Jag älskar den lokala församlingen. Jag kommer alltid att vara den lokala kyrktjejen, säger hon och talar om utvecklingen från den första tjänsten i Frälsningsarmén i Stockholm, där hon jobbade med ungdomar, till Trollhättans pingstförsamling, där hon under åtta år var ungdomspastor och även arbetade med musik och gudstjänster.

Vidgad tjänst

– De senaste åren har min tjänst vidgats. Jag har jobbat mycket inom Pingst, med konferenser, skivor och det nätverk som vi har byggt upp just kring lovsången. Det har verkligen fått vara en glädje att få arbeta i det nätverket, fortsätter Josefina Gniste och talar om hur hon rest över hela Sverige för att tala om lovsång och tillbedjan.

– Min man och jag träffades på en pastorskonferens, vi möttes i tjänsten och vi förstod att vi båda hade den lokala församlingen på våra hjärtan. Vi har längtat efter att få gå ut i den här tjänsten tillsammans, så vi är väldigt glada att vi fått möjlig-heten tillsammans, säger hon.

Utmanas

Josefina Gniste utmanas lite av nästa fråga. Vi talar om uppfattningen att lovsång skulle vara något ytligt och om uttryck som ”seveneleven” – om sånger ”där sju ord som upprepas elva gånger”. Jag frågar: Vad betyder lovsång för dig?

– Jag skulle säga att folk som pratar om det på det sättet inte riktigt har gett lovsången idag en ordentlig chans. Talar man på det sättet har man en bild av en strömning som fanns på 1990-talet. Då fanns ett behov av att skala av och skala ner. Jag kan ibland uppleva att folk lite lätt slänger sig med vis-sa uttryck och att man då inte har förstått exakt vad det är vi gör.

Läs mer i Hemmets Vän nr 9 – 2021

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer