"Och kärleken svalnade …"

Jesus befallde oss att älska varandra, och detta bud återkommer ofta i Bibeln med en överraskande intensitet. Vi kan skönja orsaken till denna ständiga kärleksbetoning då vi ser hur det slits och rivs i relationer kristna trossyskon emellan. Hur Guds verk rivs ner och hindras av ständiga bråk och strider, misstänkliggöranden, förtal, avund, stolthet, egenintressen, misstro, suckar, listan bara fortsätter. Att älska är lätt att säga hundratusen gånger, men något annat att göra en enda gång, på riktigt. Men, vi kan inte smita förbi Gudsordet, inte om vi vill tillhöra Gud, 1 Johannes brev 4:7: "Mina älskade, låt oss älska varandra, ty kärleken är av Gud, och var och en som älskar är född av Gud och känner Gud. Den som inte älskar har inte lärt känna Gud, ty Gud är kärlek."

Kärleksbudet kanske känns dig och mig övermäktigt, som ett berg med stora stenar som rullar över dig för varje meter du klättrar, alla du försöker älska gensvarar inte med annat än en knytnäve, förr eller senare. Men, ingenting fungerar utan Guds hjälp, inte för oss som tillhör honom: "Ty Guds kärlek är utgjuten i våra hjärtan genom den helige Ande, som han har gett oss" (Romarbrevet 5:5). Endast genom uppfyllelsen av den helige Ande, i vår nära gemenskap med Jesus kan vi och ska vi älska.

När jag var ganska nyfrälst i mitten av 1990-talet hamnade jag i en kristen gemenskap där vi var ett dussintal Jesushängivna, man kunde nästan ”ta på” atmosfären av Jesu kärlek som flödade i gemenskapen och omsorgen av varandra, det existerade ingen konkurrens, tvärtom kämpade vi för att var och en skulle bli upprättad och blomma ut i sina gåvor. Likadant var det i evangelisationen i staden (Borås), där kom alla samman från olika frikyrkor, ja även från Svenska kyrkan, som brann för själavinnande, vi gick ut i Andens enhet och evangeliserade. Det blev väldigt välsignat! Trots meningsskiljaktigheter i lärofrågor var fokus endast på själars frälsning, och Anden verkade, kärleken flödade.

Idag, över två decennier senare, befinner vi oss strax före Jesu återkomst: "Och eftersom laglösheten tilltar, kommer kärleken att svalna hos de flesta" (Matteus evangelium 24:12). Detta är ett faktum! Hjärtan verkar stelna, som lava utsatt för kyla blir till vassa stenblock. Alltifrån ”sanningsryttare” som med hårda ord och gärningar hugger ner allt och alla som inte till punkt och pricka tycker, tänker och gör som ”jag”, till världsrekord i undfallenhet och kompromiss. Är det något vi ska försvara så är det Guds Ords ”centrala” sanningar och inte de perifera, inte backa en millimeter, inte söka striden men säga stopp när så är nödvändigt.

Och tjänsten inför Herren handlar inte alls om oss, mig eller ”min” kyrka. Det är Guds rike, folkets frälsning och bevarande i densamma allt ”kyrkligt” handlar om. När jag kliver fram i predikstolen eller på ett torg för att predika så är beroendet av helige Ande total, och jag ”dör” från mig själv varje gång för att släppa fram Jesu uppståndelsekraft, och låta endast Jesus och hans ord framträda, inte jag, min titel eller position eller ens min församling. Och hjärtats sikte är fokuserat på själars frälsning, människors behov av Jesus.

Idag svalnar kärleken påtagligt eftersom många inte blir uppfyllda av Guds Ande och man är inte så ledd av Anden som man tror i allt man säger och gör. Det råder därför också en kaotisk förvirring i de kristna leden, en säger ditt, en annan säger datt och ingen vet egentligen ”vad säger Herren?”. Kanske han inte säger något alls, utan väntar tåligt in i det sista på att allas våra hjärtan ödmjukar sig och blir uppfyllda av helige Ande. Då kommer ljuset och skingrar mörkret, då uppenbaras Guds vilja och väg, i allt och genom allt, och vi kan älska varandra såsom Gud vill, varken i undfallen kompromiss eller i felvriden sannings-iver, utan i den helige Ande …

Peter Kujala, Jesusmissionen

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt