Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

"Bra historier attraherar oss"

Veckans nummer Publicerad: 2021-02-18 15:07

Varför frodas konspirationsteorierna? Vad är det för slags histo-rier som sprids? Och varför har vi så svårt ibland att skilja sanning från lögn? Hemmets Vän fick ett samtal med viralgranskaren Jack Werner om konspirationerna i vår tid och vad vi gör för att bemöta dem.

– I första hand handlar det om att vi är själva de bästa på att lura oss, säger Jack Werner, när vi talar om varför vi inte alltid ser igenom de vandringssägner eller konspirationsteorier vi möts av dagligen.

Jack Werner startade år 2014 tillsammans med ett par kollegor Viralgranskaren hos tidningen Metro – en satsning på källkritik på sociala medier som samma år belönades med Stora Journalistpriset, och han utsågs även 2014 till Årets folkbildare av Vetenskap och folkbildning. Idag är han också med och driver Källkritikbyrån.

– Sedan jag som tolvåring läste folklivsforskaren Bengt af Klintbergs samlingar av vandringssägner har jag varit intresserad av de berättelser som vi dagligen sprider vidare, berättar han när vi talas vid på telefon.

Historier med ett ändamål

– Jag tror att många gör sig själva otjänsten att tänka på de historier som de har hört som bara historier, som något som kanske har hänt. Jag har liksom inplanterat i mig att historier alltid vill något, de har ett ändamål som överstiger deras humoristiska eller dramatiska poäng. Det sättet att läsa följde mig också ut på nätet när jag började röra mig där, fortsätter han och talar om hur han bland annat intresserat sig för de spökhistorier som florerar på sociala medier.

– Sedan var det egentligen slumpen som ledde mig fram till hur jag skulle kunna baxa in det i en användbar journalistisk form, fortsätter han och talar om olika reportage han gjorde under den tiden.

– Jag skrev 2013 en uppmärksammad artikel om en person som under sex års tid låtsades vara en svensk kvinna på sociala medier, en så kallad catfish, som, för att tjäna pengar eller bedra, fejkar en personlighet. Dessutom skrev jag en artikel om ett falskt facebookkonto som sades tillhöra en Marcia Karlsson, en kvinna som påstods ha blivit mördad av invandrare. Det var den senare artikeln som ledde oss fram till insikten att vi borde göra den här typen av granskningar mer systematiskt, fortsätter Jack Werner.

Läs mer i Hemmets Vän nr 7 – 2021


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans nummer

Risk för en tredje våg
Marskalk Twito - nästa problemledare i EU?
"En bra granskning skyddar vår folkbildning"
"Musiken och lovsången är min livlina"
"Viktigt att ge unga en röst"
Samarbete lösningen i lettiska staden Ogre
Det märkliga befolkningsåret 2020
Bidens USA försöker frysa ut saudisk kronprins
Stora utmaningar väntar för Ryssland
"Friskvård för mer än bara kroppen"


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies