Snart väntar en ny psalmbok

Om några år kommer vi att ha en ny psalmbok. Kyrkomötet, Svenska kyrkans ”riksdag”, kommer att besluta vilket innehåll den ska ha.

Två huvudspår styr revisionsarbetet.

1. Beakta innehållet i 1986 års psalmbok.

2. Få in psalmer som tolkar vår egen tid.

Psalmboken, Sveriges inte bara mest lästa bok utan även mest sjungna. Nu börjar det dra ihop sig för en ny utgåva.

Det är inte ofta psalmboken reviderats sedan reformationen på 1500-talet.

Den första kom 1645 (halv-officiell) och hade förstås en särskild tyngd eftersom ”rätt” psalmer togs med för att Lutherska läran inte skulle misstolkas.

Officiella psalmböcker har kommit vid flera tillfällen. Framförallt räknas årtalen 1695, 1819, 1937 och 1986. Och nu alltså snart dags igen.

Lång tradition

Men först lite historik. Ordet psalm kan, som hörs, härledas till Psaltaren och dess psalmer. Vi rör oss alltså i ett spann 3 000 år bakåt.

Sedan dess har en mängd psalmer pusslats ihop för att med teologi, språk och lyrik ge en enhet som tilltalar de många som ska sjunga dem.

De första svenska utgåvorna innehöll psalmer där språkbruket och musiken förmedlade tyngd, allvar, långsamhet.

Men under 1900-talet påverkades innehållet av ett annat förhållningssätt till psalmerna.

Väckelsen kom, inte minst pingstväckelsen, som bar med sig traditioner från USA där psalmer sjöngs med betydligt ljusare innehåll och i annat tonläge.

Runt 800 idag

Den svenska psalmskatten brukar, med tillägg, sägas  innehålla runt 800 psalmer. Ändå är det bara ett par dussin som är riktigt populära och sjungs väldigt ofta.

Lina Sandells verk hamnar ofta överst på psalmtoppen när vi får önska. Blott en dag ett ögonblick i sänder, för att ta ett exempel.

Hennes enkelhet i text och musik har gått rakt in i folkdjupet. Psalmerna används till både glädje och fest: gudstjänster, dop, bröllop, begravningar.

Riktigt rikligt med psalmer bokförs på Anders Frostenson, präst som bodde sina sista år i Lanna nära Kilsbergen och dog i Örebro 2006, 99 år gammal. Han vilar nu i Lovöns jord, en ö i Mälaren där han en gång verkade som herde.

Läs mer i Hemmets Vän nr 7 – 2021

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer