"Återanvänd - gammalt håller mycket längre än du tror"
Veckans nummer Publicerad: 2021-02-18 14:20
Sex frågor till Kajsa "Kavat" Moberg om återanvändning av gamla fönster, dörrar och andra husdetaljer.
Kajsa Mobergs prisade lilla snickeri på landsbygden ligger helt rätt i tiden. Hon renoverar främst gamla fönster och dörrar.
– 100 till 150 år gamla, men de är ofta av så bra kvalité att de går att rädda. Vi, samhället, slänger alldeles för mycket.
Kajsa (33), som driver Kavats Snickeri ute på landsbygden nära Odensbacken, var tidigt ute med sin idé om att återanvända husdetaljer istället för att kasta.
– När jag började för elva år sedan var jag ganska ensam om det här tänket. Nu är det helt andra tongångar.
– Det är kö på folk som vill renovera och bevara sina husdetaljer och jag har hur mycket som helst att göra. Jag har till och med nyanställt, så nu är vi fyra i företaget som håller på. Tio timmars arbetsdagar är nästan en självklarhet för mig.
Hon kallas förstås för ”Kajsa Kavat”. Och kavat har hon varit, och är, på ett ödmjukt sätt. Hon var också stolt mottagare av priset ”Årets landsbygdsföretagare” för något år sedan.
Hur hett är det idag att bevara, istället för att slänga?
– Väldigt hett skulle jag vilja säga. Det känns som att hela samhället vaknat upp och börjat tänka över slit-och-släng-eran.
– Min lilla verksamhet visar ju också svart på vitt, att det går att reparera och återanvända.
– Många gör misstaget att titta på sitt gamla kanske 100-åriga fönster och ser att det är väldigt slitet på en begränsad yta. Då slänger man. Men tittar man på hela fönstret, så är ofta resten ganska intakt, och därmed reparabelt.
Vad tycker vi ska göra som allmänhet?
– Släng inte. Fråga istället någon som vet, och försök rädda det gamla. Det blir också ett bidrag till ett mer hållbart samhälle.
Läs mer i Hemmets Vän nr 7 – 2021
Tyck till om artikeln
Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.
Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!
|