Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Livsviktigt få vara del i en gemenskap

Veckans kommentar Publicerad: 2020-12-10 15:42

Det är sannerligen inte lätt att genomleva denna december. Solen är skymd bakom molnen, smittan grasserar och råden skärps: Undvik varandra. Inga jul- och nyårsfester. Inga gemenskapskvällar i advent. Inga resor. Och umgås bara inom din egen sociala sfär. Det är uppmaningen från regeringen och Folkhälsomyndigheten inför helgerna. Rekommendationen för julfirandet är satt till max åtta personer.

Det är känt att för många över 70 år skjuter ensamheten och isoleringen i höjden i spåren av coronaviruset. När organisationen PRO undersökte saken visade det sig att 45 procent av de över 20 000 medlemmarna som svarat på organisationens enkät känner sig mer ensamma än innan pandemin slog till. En femtedel av medlemmarna isolerar sig ”nästan helt och hållet”.

Det är nu viktigt att vi förstår vad detta skulle kunna få för konsekvenser. Vi vet att det är skadligt för vår hälsa med ofrivillig ensamhet. Det finns ett samband mellan äldre personers ensamhet och depression. Och den sociala ensamheten har i studier visat sig påverka dödligheten i samma grad som riskfaktorerna högt blodtryck och fetma.  

Som kristna och församlingsmedlemmar har vi goda förutsättningar att bryta ensamheten för varandra i församlingen och också att få ta emot känslan av gemenskap och tillhörighet. Det är livsviktigt att vi denna advent återkommande ringer varandra, gör hembesök med rejält avstånd och uttryckligen frågar ”hur ska du fira julen i år”. När myndigheterna – med gott uppsåt – uppmanar oss till isolering måste det kristna svaret vara att inkludera människor i känslan av gemenskap, även om gemenskapen inte kan upplevas fysiskt.

Jag noterar också att solen inte lyst en enda timme denna månad, enligt de instrument som SMHI använder för att mäta soltid. Antalet soltimmar för december är noll. Det är som att vädret speglar det allmänna kynnet inför denna jul. Vi befinner oss bokstavligen i mörkret, isolerade och ensamma.

Så gott att då trotsigt få påminna varandra om Jesajas ord i kapitel 9: ”Det folk som vandrar i mörkret ser ett stort ljus, över dem som bor i mörkrets land strålar ljuset fram. […] Ty ett barn har fötts, en son är oss given. Väldet är lagt på hans axlar, och detta är hans namn: Allvis härskare, Gudomlig hjälte, Evig fader, Fredsfurste.”

Åke Hällzon

Fotnot: Till dig som känner dig ensam vill jag säga: ta kontakt med din församling. Det finns inget skamligt i att be om hjälp. Tvärtom. Du är värd gemenskap. Du är sedd och älskad av Gud.


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans kommentar

Harris är hoppet för nästa generation
Sverige – lär av Israel
Kom, låt oss återgå till livet
Det här tar vi med oss från året som gått
Vad är ett löfte värt?
Vi i kyrkorna har gjort ett otroligt jobb
Advent 2020
Vi bara gör det
Hosianna hemma är också ett Hosianna
Problematiken i USA liknar den svenska


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies