Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Många flyktingar utan jobb

Veckans nummer Publicerad: 2020-10-22 00:00

Drygt hälften av flyktingarna som kom 2015 hade någon form av jobb förra året. Men inkomsterna är låga – och en stor grupp hade inte någon inkomst från arbete alls.

– Det går inte att säga annat än att det är ett misslyckande, säger ekonomiprofessor Johan Eklund.

Flyktingvågen hösten 2015 saknar motsvarighet. Totalt kom 163 000 asylsökande till Sverige under året, vilket var nästan dubbelt så många som någonsin tidigare under ett år.

Fem år senare har 96 000 av de asylsökande 2015 beviljats skydd, varav cirka 60 000 fått permanent uppehållstillstånd.

Men hur har det gått på arbetsmarknaden? Hur många har hittills fått jobb och en egen försörjning?

Av dem som är mellan 20 och 64 år, totalt cirka 35 400 personer, hade drygt hälften någon gång under 2019 inkomst från arbete, enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) som TT låtit ta fram.

Det kan jämföras med att 11 900 fick ekonomiskt bistånd från kommunen, lika många fick arbetsmarknadsstöd, nästan 10 000 fick föräldrapeng och 8 700 fick studiemedel.

Små summor

Nära 16 000 hade fortfarande etableringsersättning, pengar som nyanlända kan få i högst två år efter att de fått uppehållstillstånd. I statistiken finns en överlappning, då en person under ett år kan ha inkomster av olika slag, såväl arbetsinkomst som flera typer av bidrag.

Totalt kom drygt hälften av flyktingarnas inkomster från arbete. Men det rör sig om små summor, i snitt cirka 100 000 kronor per år. Kvinnorna tjänar avsevärt mindre än männen: cirka 52 000 mot cirka 129 000 kronor.Det finns också en grupp – nästan 15 000 personer – som inte haft någon inkomst alls från arbete under året.

– Det är uppenbart att det är många som inte har kommit så långt att man är självförsörjande och att det är många som ännu inte tagit det första steget in på arbetsmarknaden, säger Olof Åslund, gästprofessor vid Uppsala universitet och tidigare generaldirektör vid IFAU.

Av statistiken framgår inte vilket år personerna fick asyl, vilket är den tidpunkt då dörrarna till arbetsmarknaden ofta öppnas på riktigt. Vissa kan alltså ha haft betydligt kortare tid än fyra år på sig att hitta ett jobb.

Men att inte en högre andel efter denna tid har arbete måste ändå ses som ett misslyckande, säger Johan Eklund, professor vid Blekinge tekniska högskola och vd på Entreprenörskapsforum.

– Jag är inte beredd att peka finger åt något håll om vems misslyckande det är. Men som ekonom reagerar jag ju över att det är tusentals individer i arbetsför ålder som inte har någon som helst arbetsinkomst, säger han.

Läs mer i Hemmets Vän nr 43 – 2020


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans nummer

Alltfler smittade i Sverige
Nödåtgärder kan vänta om brexitsamtal strandar
"Vi vill bygga kyrka på ett nytt sätt"
Glädje som varar hela året
Julsångerna skapar frid
Så vill EU renovera relationen till USA
Stora briste på boenden
Musik för alla i digitala allsångskvällar
"Vilodagen är väldigt viktig"
De gör adventskalender som lär och underhåller


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies