Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Juristjour hjälper till i kyrkan

Veckans nummer Publicerad: 2020-10-22 00:00

– Vi vill vara en röst för dem som inte kan göra sin röst hörd. Det
är så Ruth Nordström och Victoria Helgoson vill beskriva juristjourens
arbete i S:ta Clara kyrka i centrala Stockholm. En gång i veckan möter
där jurister, paralegals och juristpraktikanter asylsökande och andra
för rådgivning i juridiska frågor. Ett initiativ som uppskattas – inte
minst från församlingens sida.

– De är som änglar. Det är fantastiskt för oss att få den här hjälpen, säger diakonen Yvonne Kerygman.

1500-talskyrkan S:ta Clara på Norrmalm i Stockholm har gjort sig känd för sitt starka sociala engagemang bland dem som är hemlösa, flyktingar, prostituerade och fångar. Genom ett avtal med Domkyrkoförsamlingen samordnas det arbete som präster, diakoner och frivilliga bedriver av EFS-föreningen S:ta Clara Kyrkas Vänner.

– Det är många asylsökande som kommer till oss och vi har också många i vår verksamhet som väntar på uppehållstillstånd. Vi har de som har varit hos oss i upp till tio år. Och de får avslag på avslag. Då är det naturligt att den första man visar det för, det är vännerna i församlingen, det är prästen eller diakonen. Och frågan blir ofta: Vad gör vi nu? Vad ska jag göra?, berättar Yvonne Kerygman, diakon i S:ta Clara kyrka.

– Jag har skrivit otaliga verkställighetshinder för människor. Jag har intygat att de är kristna, att det är en äkta kristen tro de har och att de är andedöpta, att de talar i tungor. Du vet, man försöker hjälpa med allt man kan. Men sedan har man inte alls den kunskap som de här juristerna har.

– Vi vet ju var de här männi­skorna finns, som kämpar, som inte längre får ha någon advokat eftersom de redan har fått sin dom från Migrationsverket. Sedan kommer de här änglarna, som jag säger, och hjälper till med all sin kunskap. De kan svara på frågor och se hur ärendet ser ut, förklara när de kan söka igen och så vidare. Det är en mycket stor hjälp för oss, fortsätter hon.

Behov av juristhjälp

Ruth Nordström, chefsjurist hos Skandinaviska Människorättsjuristerna, berättar hur tankarna på en juristjour fanns där redan 2013–2014.

– Det har länge funnits en önskan hos mig att få hjälpa de socialt utsatta och marginaliserade grupper. Redan vid starten 2012 startade vi en ideell förening med detta i åtanke. Vi hade också samtal med ett härbärge om något liknande, men någon juristjour blev det inte. Samtidigt har vi hjälpt människor i enstaka fall – vi har ett pro bono-program där alla våra medarbetare ger av sin tid för att hjälpa människor ideellt.

– Men när min man började arbeta som präst i S:ta Clara i januari 2020 såg vi de här behoven mer och mer. Vi satt vid ett tillfälle och samtalade med diakonen Yvonne Kerygman som berättade om de verkställighetshinder hon själv skrivit för människor i kyrkan. ”Och det är så mycket behov rent juridiskt som de behöver hjälp med. Vi som inte är jurister kan göra en viss del, men det skulle verkligen behövas mer”, sade hon till oss.

– Det var egentligen utifrån det samtalet som jag bara bestämde att nu gör vi det! Nu startar vi en juristjour som hjälper till i S:ta Clara regelbundet, fortsätter Ruth Nordström.Hon berättar hur hon pratade ihop sig med Victoria Helgoson, som är paralegal hos Skandinaviska Människorättsjuristerna och samtidigt läser sin sjunde termin på juristlinjen på Uppsala Universitet.

– Hon kände att hon kunde vara på plats varje vecka, och sedan finns det jurister här på kontoret som vägleder. Efter det fick vi också in praktikanter som jobbar på juristlinjen på Stockholms universitet och Uppsala universitet. En praktikant är egentligen doktor i juridik i USA, hon jobbar med migrationsrätt och sökte praktik hos oss. Hon ville lära sig svensk rätt, plugga svenska och flytta till Sverige. Så hon är med i teamet som består av både jurister, paralegals och praktikanter.

På plats varje vecka

Juristjouren startade i augusti efter semestrarna, och tanken var att man skulle finnas på plats en gång varannan vecka. Men idag finns de där en timme varje vecka. Victoria Helgoson berättar hur de arbetar:

– Det har vuxit allt eftersom, men ungefär ett tiotal kommer för att få hjälp varje vecka. Vissa återkommer när vi har vidtagit åtgärder, och de vill veta hur det går med ärendet. Jag har ett team på nio personer som är uppdelat på två veckor, så vi kan jobba vidare med ärendena på kontoret veckan därpå. Det är väldigt bra för då kan vi följa upp ärendena när vi sedan träffar dem igen i kyrkan.

– Varje vecka är det några som återkommer – oftast någon jurist på plats eller från kontoret, en paralegal och minst en praktikant. Den andra veckan är det tre nya praktikanter som stöttar upp det teamet. Det är liksom ett rullande schema, säger Ruth Nordström.

– Det är olika nivåer av juridisk rådgivning. Dels har vi praktikanterna som hjälper till med att samla information, göra research och ta in uppgifter och handlingar och sådant. Sedan har vi ett team med jurister och paralegals som kan vara med och se: Kan det här bli ett ärende där vi faktiskt kan göra en aktiv åtgärd? Det kan vara att skriva en inlaga till en domstol, det kan vara att överklaga ett beslut från en myndighet som vi tycker är ett orättvist beslut. Det kan gälla kontakter med olika myndigheter. Blir det så att vi upprättar ett ärende, då hanterar vi det ärendet som vi hanterar våra vanliga ärenden, fortsätter Ruth Nordström.

– Bland juriststudenter finns många som vill hjälpa till och det finns andra plattformar där man endast har rådgivning. Det som är så fantastiskt med att vara en del av juristjouren är att vi också får göra något praktiskt, inte bara bistå juristerna i den juridiska rådgivningen. Ofta får vi göra research och jobba vidare med det på kontoret. Andra kan man ge svar på plats. Många verkar också så tacksamma bara de får komma och berätta, för att någon lyssnar på dem och ser dem, säger Victoria Helgoson.

Vilken typ av frågor möter ni?

– Det är väldigt blandat. Vi har sagt från början att det är vissa områden som vi vill fokusera på: Exempelvis migrationsrätt – alltså frågor om uppehållstillstånd eller frågor kring asyl. Socialrätt – frågor kring ekonomiskt bistånd eller socialtjänsten. Familjerätt – frågor kring arv och testamente, frågor kring vårdnad och umgänge med barn eller kring LVU, lagen om vård av barn och unga. Eller andra förvaltningsrättsliga frågor – frågor som berör olika myndigheter. Vi kan inte ta oss an alla frågor, men det här är kanske de vanligaste frågorna, säger Ruth Nordström.

Ni har ju tystnadsplikt, men vilka slags människoöden möter ni?

– Det är många människor som kanske kommer till S:ta Clara som en sista utväg. Utan att säga för mycket är det människor som har hamnat mellan stolarna, som till exempel har utvisningsbeslut och är på väg ut, som kanske inte har någon möjlighet att gå till någon annan jurist längre, säger Victoria Helgoson.

– Det är verkliga möten med människor, och jag tror att det har berört alla praktikanter som är på plats. Det känns otroligt viktigt att den här plattformen finns för de många som nästan tappat hoppet. Och det är starkt när människor lämnar S:ta Clara och säger att de har fått nytt hopp. Det är verkligen tack vare att S:ta Clara är en kyrka med låga trösklar, där alla människor får komma hem och hitta nytt hopp. Jag tycker att det är fantastiskt att få jobba tillsammans med personalen i Clara. Vi skulle inte ha dessa kontakter utan deras hjälp.

Kristen värdegrund

– Det här är precis i linje med vår vision, fortsätter Ruth Nordström.

– Vi vill dels främja mänskliga fri- och rättigheter, dels arbeta utifrån människovärdesprincipen och en kristen värdegrund. Vi ser att det ofta kan vara människor som blivit felaktigt behandlade eller som livet bara har kraschat för. Vart ska de då vända sig för att få hjälp? En förhållandevis enkel insats från vår sida kan vara ganska revolutionerande, det kan göra så att det vänder, säger hon och berättar om de bibelord som varit vägledande för deras sätt att tänka:

– Det ena är Mika 6:8: ”Männi­ska, du har fått veta vad det goda är, det enda Herren begär av dig: att du gör det rätta, lever i kärlek och troget håller dig till din Gud.” På engelska står det: ”… to do justice and to love mercy, and to walk humbly with thy God.” Det är vad vi försöker göra: Att främja rättvisa också för dem som blivit orättvist behandlade. Men också att älska och visa barmhärtighet.

– Det andra ordet är Ordspråksboken 31:8: ”Höj din röst för den stumme, till försvar för alla som sviktar. Höj din röst och döm rättfärdigt, försvara de fattiga och svaga.” I en engelsk översättning står det: ”Be a voice for the voiceless.” Det är något som vi verkligen vill vara – en röst för dem som inte kan göra sin egen röst hörd.

– Jag tänker också på vad Charbel, som arbetar som vaktmästare och ungdomsledare, läste för oss från Matteus evan­gelium 25 och det som S:ta Claras vision handlar om. Jesus sade: ”Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig … Vad ni har gjort för en av dessa mina minsta, det har ni gjort för mig.” Det har varit väldigt härligt att få koppla in också i den visionen, att på det här sättet få hjälpa människor, avslutar Ruth Nordström.

Eva Gustafsson

Fotnot: Paralegals kan beskrivas som en kvalificerad juridisk handläggare och är en relativt ny yrkesroll i Sverige.


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans nummer

Alltfler smittade i Sverige
Nödåtgärder kan vänta om brexitsamtal strandar
"Vi vill bygga kyrka på ett nytt sätt"
Glädje som varar hela året
Julsångerna skapar frid
Så vill EU renovera relationen till USA
Stora briste på boenden
Musik för alla i digitala allsångskvällar
"Vilodagen är väldigt viktig"
De gör adventskalender som lär och underhåller


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies