Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

"Vi vill förändra människors attityd till läsandet och böcker"

Veckans nummer Publicerad: 2020-10-08 16:16

– Jag är helt övertygad om att vi kommer att leva vidare, säger Elisabet Reslegård, ordförande och projektledare och en av grundarna bakom den svenska Läsrörelsen, som i 20 år – sedan starten i samband med Bok-mässan i Göteborg år 2000 – har arbetat med en mängd olika stora projekt och 330 olika samarbetspartners för att stimulera svenskar till att berätta, läsa, skriva, lära och leka.

Bakgrunden var dels den kraftiga minskningen av småbarnsföräldrars läsning för sina barn som rapporterades i den så kallade Barnbarometern 1999, och dels den OECD-undersökning som visade att 25 procent av alla vuxna svenskar och 20 procent av unga vuxna mellan 18 och 25 år hade bristande läs- och skrivförmåga. Var fjärde av de unga var dessutom arbetslösa.

– Man kan säga idag att vi inte har lyckats. Det är fortfarande 30 procent av alla småbarnsföräldrar som inte läser för sina barn. Men man kan också vända på det: Om vi och andra inte hade jobbat som vi gör, hur många hade det då varit?

Förändra attityden

– Jag är av den absoluta uppfattningen att det går att förändra människors attityd till läsandet och till böcker. När det idag talas om att vi behöver tvinga barn att läsa, är det så dumt så jag tar mig för pannan. Det lustfyllda läsandet måste finnas med, fortsätter Elisabet Reslegård och talar bland annat om småbarnsprojektet Berätta, Leka, Läsa som de genomförde mellan 2013 och 2015 i samarbete med förskolor och bibliotek, för barn mellan ett och tre år i 29 kommuner i Västmanlands, Sörmlands och Örebro län.

– Det var 11 000 barn med i projektet, förskolorna hade tre bilderböcker att välja mellan och varje barn fick boken som gåva. Vi hade också 30 utbildningskonferenser för förskolepedagoger och bibliotekarier – två gånger 15 halvdagar. Förskolepedagogerna som arbetar med de yngsta är ofta barnskötare och inte vana att få något extra, så det var mycket lyckat.

– Det var väldigt utvecklande för dessa småbarnsgrupper. En ettåring kan inte prata mer än enstaka ord. Men de har ett stort inre ordförråd – de förstår. All forskning säger att de tre första åren är de absolut viktigaste i en människas liv, det är då man utvecklas allra mest. Skillnaden mellan en ettåring och en sexåring kan vara som skillnaden mellan en 20-åring och en 60-åring, fortsätter hon.

Läs mer i Hemmets Vän nr 41 – 2020


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans nummer

Svåra diskussioner väntar i skakat Frankrike
Juristjour hjälper till i kyrkan
”Ibland griper orden tag i oss”
Många flyktingar utan jobb
Nu synas svenskt försvar
Hyllat fredspris när hungern ökar i världen
"Vi lever i en kultur som vibrerar av helighetslängtan"
"Vi hjälper judar hem till Israel"
Skånberg firar 25 år i riksdagen
Populära profiler kan ta hem årets fredspris


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies