Ny undersökning visar på äldres trofasthet

I tisdags kom resultatet av SOM-undersökningens sammanställning av tro och religiositet i Sverige, ”Svenska religionstrender”. SOM-undersökningen görs från Göteborgs Universitet, en förkortning för samhälle, opinion och medier, mäter mjuka värden och hur dessa förändras. I undersökningarna kan man se hur svenskarnas värderingar, tilltro till medier och syn på religion och religiös praktik skiftar.

Det är många som svarar. Över 6 000 personer har deltagit i undersökningen som gjordes hösten 2019 och vintern 2020. Det är färska och tillförlitliga siffror.

I stora drag kan man säga att läget är stabilt. De som anger att de tror på Gud eller ser sig som kristna blir färre. Den trenden är svag men tydlig. Från 2010 till 2019 har andelen svenskar som säger sig tro på Gud minskat från 47 till 36 procent. Likaså har de som säger sig inte tro på Gud ökat från 53 till 64. Vi har alltså blivit ett mer icketroende folk. De som bett till Gud ”ingen gång” det senaste året ökar också. Från 58 procent 2010 till 65 procent 2019.

Men detta är inte hela bilden. Det som är särskilt intressant är att en stabil skara om 5 procent av svenskarna regelbundet och trofast firar gudstjänst. Och så har det sett ut sedan 1900-talets början. Lika stor andel av befolkningen går till kyrkan regelbundet.

Det framkommer också i undersökningen att den som bor på landsbygd och är över 60 år är mer troende än den som är yngre och bor i stan. Det är på landet som de trogna gudstjänst­firarna bor. Sett till andel av befolkningen är det dessutom mer vanligt att fira gudstjänst om man bor i en mindre tätort eller på landet än i storstan.

Det verkar som om både de trogna gudstjänstfirarna och de icketroende blivit mer övertygade i sina respektive uppfattningar. Fler har kommit fram till att de inte tror på Gud, samtidigt som den troende delan av befolkningen är mycket stabil och trogen i sina engagemang i kyrkorna.

Undersökningen ger inte uttryck för några dramatiska förändringar, men trenden är tydlig. Den är ett tecken på ett hårdnande samhällsklimat. Genomsnittssvensken, och då särskilt de unga, lever längre ifrån ett kristet arv och språkförståelse än tidigare. Det är de som är äldre som utgör stommen i svensk kristenhet.

Det är ett gott och fint betyg åt tidigare generationer, att trohet till församlingen och pliktkänslan för engagemanget är stark hos dem som är födda före 1950.

Ska kristen tro vinna mark i framtiden krävs därför mer av församlingar och enskilda, inte minst av yngre generationer. Vi har blivit ett missionsland. Frågan är hur vi nu prioriterar rätt. Hur ska vi vara kyrka när 64 procent av befolkningen säger sig inte tro på Gud? Det är hoppfullt att tänka att det ytterst är Guds församling på jorden, att vi kan lita till att han vakar över sina församlingar. Det vi behöver göra är att frimodigt leva, predika och visa på evangeliet. Gud står för växten.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar