Universitetskyrkan vill vara ett stöd för alla oavsett tro

– Allt fler unga väljer idag att studera, och då är det allt viktigare att kyrkan är synlig och närvarande på våra svenska universitet, förklarar de båda universitetspastorerna Lars Johansson, Örebro, och Mattias Sennehed, Linköping, i ett samtal omkring kyrkans roll i vad de kallar en supersekulär miljö, både för att inspirera och underlätta för kristna studenter, men också för att finnas där för alla oavsett tro eller ideologi.

Universitetskyrkan finns på universitet och högskolor där människor i alla åldrar formar sin framtid. Här arbetar ett 60-tal präster, pastorer och diakoner på ett 30-tal studieorter och tanken är att skapa växtplatser, viloplatser och mötesplatser kring frågor som handlar om både identitet och existens. Verksamheten finansieras till största de-len av kyrkorna själva, och på nationell nivå finns ett samarbete mellan den frikyrkliga högskolekommittén och Svenska kyrkans arbetsgrupp för högskolegrupper.  

Livsintryck

– Vi är där och det gör ett livsintryck hos studenterna: ”Kyrkan är något att räkna med. Jag kan låta mig inspireras av dem och de verkar bry sig om min arena.” Det tycker jag är ett viktigt strategiskt argument. Det påverkar hur man relaterar till kyrkan när man sedan kommer ut i arbetslivet och vuxenlivet, säger Mattias Sennehed, studentpastor vid Linköpings universitet.

Och Lars Johansson, studentpastor vid Örebro Universitet, håller med när vi talas vid på telefon.

– Därför är det lite illavarslande när exempelvis Svenska kyrkan i Stockholms stift plockar bort sina studentpräster från universitetsmiljön och placerar dem i respektive församling. För dit kommer inte studenter eller personal lika lättvindigt. Det är viktigt att vara på plats, att vara närvarande, att vara synlig. Det är då samtalen kommer, fortsätter han.

Viktig närvaro

Lars Johansson berättar att han har arbetat som studentpastor sedan januari 2017 men också under sex år på 1980-talet.

– Universiteten är en super-sekulär miljö, men det är viktigt med en kristen närvaro här av många skäl. Dels för att stötta de kristna studenterna så att de är med, och vi gör vad vi kan för att underlätta att de möts – alltså, de kristna studentföreningarna får formera sig själva, men kan vi inspirera och underlätta är det bra – dels är det angeläget, vilket också ingår i vår arbetsbeskrivning, att vi ska finnas där för alla oavsett tro och ideologi på campus i universitetsmiljön. Det är också något som universiteten förväntar sig av oss. Vi är där på deras villkor.

– Vi finns där som krisinstans och som samtalspartner, säger han och berättar att samtalstrycket ökade märkbart under förra året.

– I år har vår diakon här på universitetskyrkan i Örebro redan i augusti haft fler samtal än under hela förra året.

Mattias Sennehed, som arbetat i två år vid Linköpings universitet, känner igen bilden.

– Om det första du nämnde är ett pastoralt perspektiv, alltså att stå för andlig vägledning och stöttning för troende och att skapa förutsättningar för det, då är det diakonala något som vi också kan instämma i. Det är verkligen ett allt större söktryck bland studenter.

– Det kan vara någon som hör av sig kort och bara vill prata. Det sker genom vår närvaro, genom att vi finns där. Jag har också märkt det när jag varit i Örebro och promenerat genom korridorerna med Lasse – bara genom att gå där och hälsa på någon, genom att finnas med på en plansch eller genom att finnas där på aktiviteter, så bygger det relationer. Det märks när någon väl är där och behöver samtala om vi har lyckats med vårt förtroendeskapande arbete, fortsätter Mattias och berättar hur de knyter kontakter genom att göra allt från att sjunga julsånger i korridorerna i Linköpings universitet till att dela ut godis vid olika tillfällen eller att vara med vid informationstillfällen.

Läs mer i Hemmets Vän nr 37 – 2020

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer