Hemmets Vän 1 månad gratis

Veckans nummer

Ledare

Debatt

Angeläget

Veckans kommentar


ANNONS

PRENUMERATION

KONTAKT

Tipsa redaktionen

Sök på hemmetsvan.se

 

 

 

 

Fem år efter Alans död: Flyktingrutt än farligare

Veckans nummer Publicerad: 2020-09-03 15:31

Han drunknade på flykt mot ett bättre liv. Fem år efter det att bilden på Alan Kurdis kropp fick politiker att lova öppna gränser dör fortfarande barn på väg till Europa.

– Rutterna är ännu farligare i dag, säger Karin Ödquist Drackner hos Unicef.

Elva andra syrier dog på samma båt. Men det var bilden på Alan Kurdi som fastnade på miljontals näthinnor sedan hans livlösa kropp spolats upp på en strand i Turkiet.

Den döde treåringen från Kobane i Syrien blev en symbol för de hundratusentals människor som flydde krigets fasor mot Europa. Dagarna efter det att bilden först spreds över världen, den 2 september 2015, trendade hashtaggen #refugeeswelcome i sociala medier och många engagerade sig för flyktingarnas sak.

– Bilden väckte empati och blev ett slag i magen på många människor, säger Jacob Sohlberg, forskare vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

”Inga murar”

Kurdis död uppmärksammades också av politiker i Europa. Pojkens öde lyftes när statsminister Stefan Löfven (S) i ett numera välkänt tal sade ”Mitt Europa bygger inte murar”. Kritiker citerar honom ofta, eftersom hans regering under hösten som följde i stället svängde mot en mycket tuffare migrationspolitik – precis som andra europeiska länder.

– Många ledare pratade om vikten av en generösare flyktingpolitik. Men allt eftersom flyktingströmmen ökade lade länderna om politiken, även Sverige. Det är möjligt att omläggningen hade kommit ännu tidigare om det inte vore för bilden på Kurdi, men det kan vi bara spekulera i, säger Sohlberg.

Kurdis död gjorde dock avtryck i opinionen, enligt en panelstudie som Sohlberg och hans kollegor genomförde med samma respondenter flera gånger under 2015. Stödet för en generös flyktingpolitik gick upp direkt efter det att Alan Kurdis öde blivit känt – i synnerhet hos dem som fick se bilden på honom i direkt samband med att de skulle svara på frågorna.

Med tiden sjönk dock stödet och i december var det tillbaka på ungefär samma nivå som före Alan Kurdis död. Sohlberg konstaterar att bilder har potential att väcka debatt, men att hur människor påverkas av dem förändras över tid.

– Den här typen av bilder kan sätta fingret på ett samhällsproblem i stunden. Men den överväldigande känslan när man ser den för första gången kan aldrig komma tillbaka.

Läs mer i Hemmets Vän nr 36 – 2020


Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Namn:

Rubrik:

Kommentar: (800 tecken)



Skriv ut artikeln
Läs mer. Prova Hemmets Vän gratis en månad!

Veckans nummer

"Satsa på skolor för barn i konfliktområden"
"Det är pengar i sjön"
"Alla mina resor lärde mig att älska människor"
"Vi har haft många fina samtal"
"Idag växer kyrkan där den är som svagast"
EU-basen: "Att rädda liv kan inte väljas bort"
Migrationspolitik splittrar
"Kränkningarna har blivit vardag för unga kristna"
"Viktigast att se människan"
"Drönarpiloten" Bengt fotar kyrkor från ovan


 

 

 

Hemmets Vän Månadskonto
Taltidning

 

 

 

Copyright © Hemmets Vän, Litzon Press Förlags AB. Ansvarig utgivare Åke Hällzon.
Hemmets Vän, Box 22010, 702 02 Örebro. Tel 019-16 54 00. E-post: info@hemmetsvan.se
Om cookies