Två betyg för icke godkänt löser inte skolans problem

För några dagar sedan mottog utbildningsminister Anna Ekström utredningen ”Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevernas kunskaper”. Varför betyg skulle utredas ännu en gång är svårt att förstå. Få länder har ändrat betygsystem så ofta som Sverige de senaste 25 åren.

Ett av huvudförslagen i utredningen är två betyg för icke godkänt i gymnasiet. Enligt utredaren har han från lärarhåll förstått att det finns behov av att kunna visa olika nivåer för dem som inte uppnått godkänt resultat.

Man tar sig för pannan. Det kan ju vara så att detta behov finns. Jag har inga belägg för att säga något annat. Om så är fallet ger det dock en extremt deprimerande bild av den svenska gymnasieskolan. 

Att säkra Sveriges långsiktiga konkurrenskraft kräver en skola i toppklass. Vilket Sverige länge haft. Men steg för steg tappar vi i internationella jämförelser. Två betyg för icke godkänt är uppenbarligen inte en lösning på denna utmaning. Snarare ett symptom på skolans djupgående kvalitetsproblem.

Sverige är Nobelprislandet och vi brukar framhålla oss själva som en liten men ledande forskningsnation. Och landets ekonomiska ryggrad är en framgångsrik exportindustri. Konkurrensen är mycket tuff och länder i Asien, som Sydkorea, Japan, Taiwan, Kina och Singapore, levererar allt tuffare industriell konkurrens, och de har skolsystem som levererar toppresultat.  

Det är svårt att se hur två betyg för icke godkänt underlättar utbildningen av ingenjörer och forskare vid KTH, Chalmers, Lunds tekniska högskola och Luleå tekniska högskola.

Under 25 år har alltså Sverige, gång på gång, försökt hantera skolans problem med justeringar i betyg och betygsskalor. Det har uppenbarligen inte varit framgångsrikt. Tvärtom. Låt betygssystemet vara och fokusera på de väldokumenterade problem skolan faktiskt har. 

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar